Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Några kommentarer om demokratipropositionen.
Vad ska demokratin
användas till ?
I propositionen behandlas inte frågan om vad demo-kratin
ska användas till. Den behandlar inflytande, röstning,
beslutsordningar, förtroendevaldas tid och ersättningar och
liknande saker. Demokratin har blivit besvärligare efter
inträdet i EU. Medborgarna bör bli mer medvetna och engagera
sig mer tycker regeringen, men redovisar inga studier
om regeringens, partiernas och de förtroendevaldas engagemang
och kunskaper - om demokratin fungerar illa är
det väljarnas fel.
Men det viktigaste är väl åndå vad man vill uppnå med
demokratin, vad den ska användas till?
Citaten i det föregående innehåller det som i propositionens
skrivs om mål, kunskaper och information. Ett
allmänt mål är att medborgarna ska medverka i demokratin,
men vad de ska besluta om nämns inte.
Det nämns att Sveriges Television och Sveriges Radio
är mycket bra, att Internet nog kan ge information, att
bibliotek, arkiv och museer är bra att ha. Tidningarna är
kommersiella. Regeringen har överdrivna uppfattningar
om hur mycket nödvändig statistik man kan få från SCB.
Skolan är viktig, men regeringern tycker inte riktigt
bra.
Det bör forskas mer om demokrati menar regeringen,
det behövs strategier för att fördjupa folkstyrelsen.
En strategi finns i forskningsarbetet om samhällsplaneringens
problem, som beskrivs på Sven Wimnells hemsida
på Internet:
http://w1.861.telia.com/~u86105430/
Där behandlas bl a vad demokratin ska anvädas till.
Vad ska demokratin användas till?
Rimligt är att använda demokratin till att hantera levnadsvillkoren.
Levnadsvillkoren beror av individens kroppsliga
och psykiska förhållanden och individens fysiska
och sociala miljöer. Politiska förslag bör åtföljas av beskrivningar
av konsekvenserna för dessa levnads-villkor.
Förslag kan ge olika konsekvenser för olika personer och
olika grupper, några kan få det bättre, andra sämre. Förslag
kan syfta till just detta, och det ingår i politikens uppgifter
att besluta så att fördelningen av förbättringar och
försämringar blir den man avser.
I dagens politiska debatt förekommer många förslag,
men det är sällan konsekvenserna beskrivs på riktigt sätt,
uttalanden om konsekvenser är ofta lösa spekulationer eller
önsketänkande som framställs som om de vore fakta.
Det går att ge många exempel på det, men för att snabbt
komma vidare ska bara konstateras, att de politiska partierna
ofta är dåliga på att sköta sina politiska uppgifter.
Det är främst de politiska partierna som har ansvar för politikerföraktet
och de svårigheter det demokratiska systemet
nu har.
Planera människornas levnadsvillkor.
De politiska partierna borde hålla igång rejäla planeringar
om människornas levnadsvillkor och därvid behandla
frågorna Hur var det ?, Hur är det ?, Hur kan det bli ? och
Hur bör det bli ? Planeringarna bör använda sig av riktiga
kunskaper.
Att de kroppsliga förhållandena bör planeras har väl partierna
klart för sig: - i stort sett:
61 Hälsa- o sjukdom, sjukvård, räddning o d.
641 Mat
643 Boende.
644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
645 Inventarier, hjälpmedel.
646 Personlig hygien, kläder.
647 Hushållsekonomi. Inkomster och utgifter mm.
648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter.
649 Personvård: barn, hemsjukvård, hemtjänst.
658 Förvärvsarbete och arbetsförhållanden.
Men det är angeläget påpeka att stor vikt bör läggas vid
planeringen av de psykiska förhållandena:
11/19 Individernas inre verkligheter:
11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
14 Individens ideologi / uppfattning om samband od
15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
17 Individens moral och uppfattningar om moral.
Man bör noga beakta påverkan från de fysiska och de sociala
miljöerna, isynnerhet påverkan på psyken: