Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

020110:
Från Socialdemokratiska EU-kritikers hemsida.
Socialdemokratiska EU-kritiker riksförening (http://go.to/seuk)
Löften i EU-avtalet
1. Neutraliteten
Det är i dagarna sju år sedan Sverige i en folkomröstning beslutade att ansöka om medlemskap i EU.
Övervikten för Ja-sidan var knappast möjliga: 52 procent mot 47. På Ja-sidans valsedel stod
uttryckligen att man röstade för ett medlemskap "i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s
medlemstater". För att vägleda folket gav regeringen inför omröstningen ut en officiell "vitbok"
(egentligen en broschyr) till landets hushåll om detta avtal. Det kan vara intressant att så här sju år
efteråt se lite närmare på denna vägledning och på hur de löften som gavs har infriats. Vi börjar med
neutraliteten.
Frågan om Sveriges neutralitet och alliansfrihet politik spelade en avgörande roll i
omröstningsdebatten. Regeringens broschyr gav här lugnande besked: "En viktig förutsättning" ,
skrev man, är att "Sverige avser att stå utanför alla militärallianser eller annat förpliktande
militärt samarbete med andra stater".
Nu sju år efteråt deltar Sverige i EU:s framväxande militära styrka både med förband och utrustning.
Genom EUs gemensamma utrikespolitik stöder vi kriget mot Afghanistan. Om detta kallas
"alliansfrihet" så har ordet fått en innebörd som väljarna 1994 inte kunde ana. Löftet från 1994, att
Sverige skulle stå utanför förpliktande militärt samarbete, stämmer inte.
2. Alkoholpolitiken
Sveriges nykterhetsorganisationer låg lågt i folkomröstningen om EU. Det berodde till stor del på de
garantier som gavs av regeringen. "EU har visat förståelse för vår alkoholpolitik" skrev man i
vitboken om avtalet och fortsatte med att slå fast att "det blir fortsatta restriktioner" för införsel av
alkohol. Och dessutom måste alla EU- beslut fattas med "enhällighet" skrev man, vilket innebar att
Sverige självt kunde avgöra sin framtida politik på området. Inget av detta var sant. Sverige hade ett
tidsbegränsat undantag, men EU kunde tvinga (och har också tvingat) oss att ändra t ex
införselbestämmelserna. Efter 2003 är det fritt att föra in (i praktiken) obegränsade mängder alkohol i
landet. EUs kommissionär Frits Bolkenstein begärde dessutom för ett år sedan att den svenska
vinskatten skulle sänkas vilket också skedde. Det är i Bryssel som villkoren för den svenska
alkoholpolitiken nu fastställs. Förståelsen för vår alkoholpolitik har tyvärr visat sig vara ringa.
3. Den svenska jakten
De stora jägarorganisationerna var en grupp som i likhet med nykterhetsrörelsen höll en mycket låg
profil i folkomröstningen om EU. Det berodde delvis på att regeringen gav mycket tydliga besked
om att den svenska jakten inte skulle beröras. I EU-broschyren skrev man att "Jaktreglerna behålls"
och att "EU-reglerna inte hindrar oss att fortsätta vår jakt på hittillsvarande sätt, vare sig det
gäller fågel eller vilt".
Men redan i maj 1995 införde Sverige sommarjaktförbud på morkullkor vilket var en direkt följd av
ett EU-direktiv. Det var naturligtvis en bagatell (liksom EU-reglerna för jakten på korp), och har sitt
intresse enbart för att det visar att svenska jaktregler nu är underordnade EU. Nu vill
EU-kommissionen begränsa t ex jakten på lodjur vilket Sverige motsätter sig. Men vi kan inte längre
ensamma bestämma i denna fråga. Oavsett vad beslutet blir vad beträffar lodjur (och björn) kan vi
fortsätta vår jakt "på hittillsvarande sätt" bara om vi får Bryssels tillstånd till det. De svenska
jägarna gavs inte korrekt information om vad som väntade med EU-medlemskapet.