Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Socialpsykologi.
“Socialpsykologi, gren inom beteendevetenskaperna som studerar hur det sociala samspelet
mellan individer fungerar och påverkar de inblandade. I början av 1900-talet utvecklades socialpsykologin
parallellt på två håll: dels i Storbritannien, där psykologi och biologi inspirerade till bl.a. instinktsbaserad
socialpsykologi som hos William McDougall, dels i USA, där psykologi och pragmatisk
socialfilosofi var främsta grund. Amerikansk socialpsykologi har visat stor livskraft och utvecklats
i olika riktningar. Tidigt etablerades en praktiskt orienterad socialpsykologi som tog sin
utgångspunkt i vardagslivet. Hit hör förgrundsgestalter som William James, Charles H. Cooley och
George Mead. Denna gren har i dag en stark ställning, särskilt inom symbolisk interaktionism.
En annan gren bildar basen för den experimentella socialpsykologin, vars klassiska period omfattar
1930-60-talen. Hit hör de experimentserier som utfördes av bl.a. den amerikanske psykologen
Muzafer Sherif (1906-88) och Solomon Asch om hur människors varseblivning, tankar, känslor och
beteenden påverkas av andras närvaro och/eller agerande. Bland dessa klassiska experiment befinner
sig även Stanley Milgrams studier från tidigt 60-tal av lydnad, som visade att människor kan fås att
plåga andra genom sin blotta önskan att lyda en auktoritet (se Milgram-experiment). Studier kring attitydbildning
och gruppdynamik bör också nämnas.
Socialpsykologin har viktiga tillämpningsområden i studier kring processer som socialisation, fostran,
könsrollsinlärning och effekten av s.k. totala institutioner (t.ex. fängelse och sjukhus) vilkas
hospitaliseringseffekter Erving Goffman m.fl. utforskat. Socialpsykologins insikter har visat sig användbara
också för studier kring institutioner som skola och utbildning samt familje- och arbetsliv;
det är områden där samtliga beteendevetenskaper bidragit, ibland i samarbete, ibland med konkurrerande
tolkningar. Även inom psykoanalysen har ett socialpsykologiskt synsätt visat sig fruktbart, exempelvis
inom den s.k. objektrelationsskolan. Se även personperception och social perception.
Lars-Erik Berg
Litteraturanvisning
J. Asplund, Det sociala livets elementära former (1987);
L.-E. Berg m.fl., Medvetandets sociologi (1976);
K. Deaux m.fl., Social Psychology in the '90s (1993);
B. Nilsson, Socialpsykologi (1996).”