Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

I fortsättningen fram till sista sidan 142 nämns också brister som svenskarna har, bl a är de dåliga
psykologer, men på det hela taget är svenskarna mycket bra. På sidan 100 får man veta:
“Svenskarnas hufvudegenskaper äro i eminent mening manliga. Denna sida af det svenska folklynnet
är det som skapat de otaliga svenska hjältebragderna på lifvets alla områden.” Icke-svenskarna får
ibland utstå föga smickrande beskrivningar om hur dåliga de är.
Bskrivningen om det svenska folklynnet är skriven före parlamentarismens och demokratins genombrott
i Sverige. Att det finns samhällsklasser är nära nog självklart. Sid 17: “ Det bristande intresset
för människor gör också umgänget hos oss så trögt mellan olika samhällsklasser. Man har
att lära av alla människor, om man endast har intresse för det rent mänskliga. Men där detta fattas,
står i hvarje ögonblick klass mot klass, icke människa mot människa”
Boken är skriven i högreklassperspektiv, det kan man tro av några rader på sid 135: “ Den äldre
generationen, som är kvar från studentmötenas och skandinavismens tidehvarv...” Sid 137: “ Så
träder ock nu för tiden allt mer i dagen, att en ny idé börjar vinna afgörande makt öfver de europeiska
folkens åskådning. Denna nya kraft, som väl ska bli nästa tidehvarfs största, är den sociala idén.
Redan känna sig kroppsarbetarna öfverallt såsom bröder, från det ena folket till det andra; och om än
denna klass har tagit initiativet, så skola de öfriga efter hand följa efter.”
Sid 140: “ Vi hafva berört den sociala idén. Denna är icke identisk med “socialismen”. Ty socialismen
är endast ett uttryck för den nya tiden. Socialismen kan ej frånkännas äran att hafva tagit
initiativet, brutit vägen för den nya anden. Men i sig själf är den, såsom välbekant, behäftad med
stora skröpligheter, - delvis rent kulturfientlig. Vi få väl hoppas att den så småningom skall uppgå i
renare och högre manifestationer, - för så vidt det öfver hufvud är det nya tidehvarfvet beskärdt att
föra sin sak till seger.”
Samhällsklasser, socialgrupper.
Svensk Uppslagsbok skriver om samhällsklasser i sin upplaga 1957 bl a:
“När man talar om olika samhällsklasser brukar man i första hand fästa sig vid olikheterna i ekonomisk
ställning; jfr de vanliga termerna överklass, medelklass och underklass. För den marxistiska
samhällsläran är förhållandet till produktionsmedlen det avgörande. Gränsen drages mellan besuttna
och besittningslösa samhällsmedl. Med egendomen följer social och politisk makt, med egendomslösheten
socialt beroende, även om samhället tillerkänner alla formell frihet och jämlikhet i privaträttsligt
och statsrättsligt avseende. Mellan de olika s. föreligger enl. marxismen ett tillstånd av förtäckt el.
öppen intressemotsättning, och historien låter sig betraktas som en serie av klasstrider (jfr
Klasskamp). Vid sidan av dessa ekonomiska faktorer verkar den olika uppskattningen av skilda samhällsfunktioner
i riktning mot en klassdifferentiering. Vissa yrkesgrupper åtnjuta en särskild grad av
aktning och inflytande, medan andra ställas lägre på den sociala rangskalan. Orsakerna till denna gradering
kunna vara av många slag och erbjuda ett tacksamt undersökningsfält för socialpsykologisk
forskning. Varje s. uppvisar vissa typiska karaktärsdrag: en viss gemensam levnadsstandard, vissa
mer el. mindre utpräglade sedvanor, traditioner och tänkesätt, i regel även en mer el. mindre stark
känsla av inbördes solidaritet gentemot övriga klasser. Enl. många sociologer strävar den moderna
samhällsutvecklingen med den starka “ståndscirkulationen" mot en utjämning av klasskillnaderna.
Andra förf. särsk. av marxistisk riktning, se i klassmotsättningen det nutida samhällets förhärskande
drag.”
I Nationalencyklopedins (NE) nätupplaga kan man 020505 finna:
“samhällsklass, ett gängse sätt att efter ekonomiska och sociala måttstockar indela samhällets
medborgare. Se klass (3); jfr socialgrupp.”
“klass (lat. cla´ssis 'avdelning', '(förmögenhets),klass', 'kategori av samhällsmedlemmar'),
samhällsvetenskaplig term som används vid indelning enligt ekonomiska och sociala kriterier. Klassindelningen
går tillbaka till den romerska antiken och fick, påverkad av tidens allmänna klassifikationsiver,
t.ex. inom biologin, förnyad aktualitet under 1700-talet. Klass kom snart att användas i
motsättning till stånd. Medan ståndstillhörigheten främst avgjordes av statsrättsliga och därmed poli-