Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

fyra, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna vardera
två och Centern, Folkpartiet och Miljöpartiet
vardera en ledamot. Antalet suppleanter i EUnämnden
är för närvarande 27.
Ledamöter och suppleanter i EU-nämnden är
samtidigt ledamöter i något av riksdagens utskott,
vilket främjar utbytet av information mellan
utskotten och nämnden.
EU-nämndens uppgifter
Riksdagsordningen anger i stora drag EUnämndens
uppdrag och befogenheter. Där klargörs
att regeringen är skyldig att dels informera
EU-nämnden om frågor som avses bli behandlade
i ministerrådet, dels rådgöra med nämnden
om hur förhandlingarna i ministerrådet ska föras
inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla,
och i andra frågor som nämnden bestämmer.
Med andra ord kan regeringen inte delta i
ett ministerrådsmöte utan att först ha rådgjort
med EU-nämnden. EU-nämndens verksamhet
spänner över alla EU:s samarbetsområden. På ett
och samma sammanträde i EU-nämnden kan så
olikafrågor som utrikespolitik, jordbrukspolitik,
polissamarbete och utbildningsfrågor behandlas.
Det räcker med att minst fem av EU-nämndens
ledamöter begär samråd i en viss fråga. Den
bestämmelsen är till för att en riksdagsmajoritet
inte ska kunna hindra oppositionen att få det
samråd med regeringen som den önskar.
I huvudsak rör alltså nämndens arbete frågor
som ska behandlas i EU:s ministerråd. Men även
andra EU-frågor behandlas vid samråden mellan
regeringen och EU-nämnden. Det kan exempelvis
gälla hur Sverige bör agera vid Europeiska
rådets möten (EU:s s.k. toppmöten med stats-
och regeringscheferna) eller hur förhandlingarna
ska föras i regeringskonferenser om ändringar
och tillägg i de grundläggande fördragen.
EU-nämnden sammanträder på fredagar
EU-nämndens arbetsrytm och dagordningar är
mycket beroende av ministerrådets möten. I
praktiken sammanträder EU-nämnden alla de
veckor då något möte med EU:s ministerråd ska
äga rum följande vecka. Frågorna som tas upp av
ministerrådet har behandlats i rådsarbetsgrupper
och i Coreper (de ständiga representanternas
kommitté som består av medlemsländernas ambassadörer
och deras ställföreträdare).
EU-nämnden sammanträder i regel på fredagar,
med början kl. 10. EU-nämnden håller ungefär
40 sammanträden om året. Ett genomsnittligt
möte tar mellan två och tre timmar.
Skriftligt underlag inför EU-nämndens
sammanträden
Inför sammanträdena får nämndens ledamöter
kommenterade dagordningar för de olika ministerrådsmötena.
Ansvarigt departement ger däri
kortfattaderedogörelser om ärendena. Där ska
också framgå vad rådet förväntas göra samt förslag
till svensk ståndpunkt. De viktigaste sakfrågorna
sammanfattas och kommenteras i särskilda
promemorior, s.k. ministerrådspromemorior.
Detta underlag och kompletterande material
(kommissionsdokument, resolutioner från Europaparlamentet
m.m.) delas i regel ut till nämndens
ledamöter på måndagen i samma vecka som
nämndens sammanträde ska äga rum.
Hur går sammanträdena till?
Till nämndens sammanträde kommer det statsråd
som ska företräda Sverige i respektive ministerråd.
Undantagsvis kan regeringen företrädas
av en statssekreterare. Statsrådet har även med
sig medarbetare som kan svara på eventuella detaljfrågor.
Samrådet inför varje ministerrådsmöte inleds
med att det ansvariga statsrådet rapporterar från
det senaste mötet som har ägt rum i ministerrådet.
Därefter kommenterar han eller hon de viktigaste
frågorna på det kommande mötet och redovisar
de preliminära svenska ståndpunkterna i de olika
sakfrågorna.
Efter inledningen kan EU-nämndens ledamöter
ställa frågor till statsrådet eller diskutera regeringens
preliminära ställningstagande. Samrådet kan
resultera i att statsrådet förklarar sig berett att
komplettera eller nyansera den svenska positionen
i enlighet med ledamöternas synpunkter. Diskussionen
i varje fråga avslutas med att ordföranden
sammanfattar vad majoriteten i EU-nämnden
tycker - om man är för eller emot regeringens
förslag eller om man vill att förslaget ska ändras
på något sätt. De ledamöter eller partier som inte
accepterar regeringens ståndpunkt förväntas klargöra
detta vid samrådet.
Resultatet av samrådet är alltså ett slags mandat
som regeringen har ett ansvar att följa. I vissa
fall kan dock regeringen, t.ex. på grund av ändrade
omständigheter, behöva avvika från mandatet.
Det måste emellertid finnas mycket goda
skäl för att regeringen skall få göra en sådan avvikelse.
Riksdagen kan i efterhand granska hur
regeringen har handlat i ministerrådet. En sådan
granskning kan leda till kritik och ytterst en misstroendeförklaring
av riksdagen.
Uppföljning av regeringens agerande
Regeringen ska rapportera tillbaka till EUnämnden
om vad som skett på ministerrådsmötena.
Detta sker både i skriftlig och muntlig form.
Senast fem arbetsdagar efter ett ministerrådsmöte
ska regeringen skicka en skriftlig rapport till riksdagen
och EU-nämnden. När det berörda statsrå-