Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
individ i själva verket är en återspegling av mer generella frågeställningar. En skilsmässa kan till excmpel<br />
vara en mycket svår upplvelse för en individ - vad Mills kallade personligt bekymmer. Men<br />
han påpekade också att skilsmässa är ett generellt problem i ett samhälle som det svenska av idag, där<br />
omkring en tredjedel av alla äktenskap inom en tioårsperiod slutar med skilsmässa.<br />
Om vi tar ett annat exempel, kan det att bli arbetslös vara en personlig tragedi för den som inte får<br />
något nytt arbete, Men det är också något av allmänt intresse när miljontals andra människor i Europa<br />
idag befinner sig i samma situation - det är ett generellt problem som är uttryck för omfattande sociala<br />
och ekonomiska förändringar.<br />
Som läsare bör man försöka anamma detta perspektiv. Fokus måste inte enbart ligga på sociala<br />
problem. Varför läser till exempel någon den här boken? Det kan bero på att man som student<br />
"måste" läsa en viss kurs och en viss bok, men man kan också vara genuint intresserad av ämnet och<br />
därför letar upp en bok om det. Vilka motiven än är, delar man med största sannolikhet dem med<br />
många andra som läser sociologi. Personliga beslut speglar en position i det omgivande samhället.<br />
Passar följande beskrivning in på läsaren? Är du relativt ung, har dina föräldrar en akademisk utbildning,<br />
arbetar du extra för att dryga ut studielånet, vill du ha ett bra jobb när du är klar med studierna<br />
(utan att behöva tycka om läsandet i sig särskilt mycket) och har du ingen speciellt tydlig bild<br />
av sociologi (mer än att det handlar om hur människor i grupp beter sig)? Förmodligen kommer<br />
omkring 75 procent av alla läsare att svara jakande på de flesta frågorna. Studenter är egentligen inte<br />
representativa för befolkningen i sin helhet utan har en starkare eller svagare tendens att komma ifrån<br />
en förhållandevis privilegierad social bakgrund. Deras åsikter och attityder liknar dem som deras vänner<br />
och bekanta har. Vår sociala bakgrund styr i stor utsträckning vilka slags beslut och val vi tycker<br />
är lämpliga.<br />
Det kan emellertid också hända att studenter kommer från mindre välbärgade förhållanden, tillhör<br />
en minoritetsgrupp, har invandrarbakgrund eller är medelålders (eller äldre). I så fall kommer sannolikt<br />
följande påståenden att stämma bättre. De har sannolikt fått kämpa hårt för att nå den position de<br />
nu har, vänner och andra har förmodligen kommit med något fientliga eller ifrågasättande kommentarer<br />
då de hört att en bekant till dem går en högskoleutbildning. De har kanske också familj och barn<br />
som måste passa in i studierna.<br />
Även om vi alla påverkas av de sociala sammanhang vi befinner oss i, är vårt beteendet inte helt<br />
och hållet bestämt eller determinerat av dessa sammanhang. Vi har och utvecklar en individualitet. Det<br />
är sociologins uppgift att studera sambanden mellan vad samhället gör med oss och vad vi gör med<br />
oss själva. Våra erfarenheter strukturerar eller formar vår sociala verklighet, samtidigt som vi formas<br />
av den verkligheten.<br />
Begreppet social struktur är viktigt inom sociologin. Det handlar om det faktum att våra sociala<br />
sammanhang inte bara består av slumpmässigt ordnade händelser och handlingar, utan dessa uppvisar<br />
på olika sätt en struktur och ett mönster. Vi kan se vissa regelbundenheter när det gäller hur vi<br />
beter oss och vilka relationer vi har till andra människor. Sociala strukturer har emellertid inga större<br />
likheter med fysiska strukturer (till exempel ett hus) som i stort existerar oberoende av människors<br />
handlingar. Den sociala verkligheten byggs ständigt upp och om - rekonstrueras - av de byggstenar<br />
den består av, nämligen människor.<br />
Avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser<br />
Denna ständiga process att konstruera och rekonstruera den sociala verkligheten grundar sig på den<br />
mening människor ger sina handlingar. Vårt agerande kan också leda till andra resultat än dem vi eftersträvar.<br />
Sociologer gör en viktig åtskillnad mellan målen för vårt beteende - vad vi avser att göra -<br />
och de oavsiktliga följder detta medför. Två föräldrar kan till exempel vilja fostra sina barn till att följa<br />
socialt accepterade normer och regler. För att uppnå detta fostrar de barnen strängt och auktoritärt.<br />
Den oavsiktliga följden av deras fostran kan emellertid leda till att barnen gör uppror och bryter sig<br />
loss från konventionella normer för beteendet.<br />
Ibland leder en handling som utförs i ett bestämt syfte till konsekvenser som i själva verket hind-