Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

More documents

Recommendations

Info

Här några citat från följande skrift, gjorda av Sven Wimnell den 7 maj 1999: TOR NITZELIUS FACKLIGA EU-KRITIKER EMU OCH KOLLEKTIVAVTALEN Innehåll: 3 Sammanfattning 5 Inledning 7 EMU-medlemskap minskar demokratin 10 Sverige mister möjligheter att motverka och dämpa ekonomiska kriser 18 Kollektivavtalets roll 21 Dagens kollektivavtalssystem 24 Vilka påfrestningar utsätts kollektivavtalet för om Sverige går med i EMU? 33 EMU kräver otryggare anställningar 36 Försämrad konflikträtt och nytt medlingsväsende passar som hand i handske för EMU-anslutning 39 Buffertfonder i stället för lönesänkningar? 42 Vad händer om Sverige inte går in i EMU? 46 Avslutning 48 Referenser Från baksidestexten: Tor Nitzelius har 25 års erfarenhet av kollektivavtalsförhandlingar och arbetsrättsliga tvister bl.a. i arbetsdomstolen. Han är förbundsjurist på Lärarförbundet och var 1975-1991 jurist på TCO-S Fackliga EU-kritiker är en partipolitiskt obunden organisation. Vår viktigaste uppgift är idag att stärka motståndet mot EMU - för att uppnå att Sverige inte ska delta. OM SVERIGE GÅR IN I EMU förlorar vi demokratiskt inflytande över viktiga delar av den ekonomiska politiken genom att penningpolitiken och valutapolitiken förs över till den oberoende Europeiska Centralbanken. När valutan inte längre kan fungera som en buffert vid ekonomiska kriser och Sverige inte kan vidta penningpolitiska åtgärder så måste lönebildningen och arbetsmarknaden bli mer flexibel, om inte arbetslösheten ska öka. DENNA SKRIFT GÖR GÄLLANDE att marknadskrafterna får ett ännu större spelrum på löntagarnas bekostnad och att löntagarnas inflytande över lönebildningen kommer att minska om Sverige går med i EMU. Det svenska kollektivavtalssystemet kommer att utsättas för stark press. Löntagarna riskerar till och med att i vissa ekonomiska krislägen tvingas välja mellan arbetslöshet och lönesänkningar. FÖRFATTAREN GÖR EN GENOMGÅNG av dessa samband och ställer frågan: Hur högt pris är Sveriges löntagare beredda att betala för ett EMU-medlemskap? PRIS: 25 KRONOR. 10 EX ELLER FLER KOSTAR 20 KRONOR/STYCK plus moms. Fackliga EU-kritiker: Box 3480. 103 69 Stockholm. Tel 08-76104 21. Postgiro 1210813-0 Sammanfattning ”Om Sverige går in i EMU så flyttas den politiska makten allt längre bort från de svenska medborgarna, samtidigt som löntagarnas inflytande över lönebildningen minskar. De som säger att Sverige ska gå med hävdar att det inte går att stå utanför. Att priset i form av ekonomiska nackdelar och minskat politiskt inflytande i EU blir alltför högt om Sverige stannar utanför valutaunionen. I denna skrift görs gällande att om Sverige går med i EMU:s tredje steg förlorar vi demokratiskt inflytande över viktiga delar av den ekonomiska politiken genom att penningpolitik och valutapolitik lämnas över till den Europeiska Centralbanken (ECB). Vi riskerar också att löntagarnas inflytande över löner och anställningsvillkor minskar. Den Europeiska Centralbankens penningpolitik kommer
mer att styras av de stora EMU-ländernas behov än Sveriges, vilket kan göra att t.ex. ECB:s ränteförändringar "slår snett" på svensk ekonomi. Avsaknaden av egen valuta och egen penningpolitik sätter ökad press på kollektivavtalen när lönebildningen måste bli mer flexibel. Löntagarna riskerar att ställas inför valet: arbetslöshet eller lönesänkning när Sverige drabbas av landsspecifika ekonomiska kriser, s.k. assymetriska ekonomiska chocker, dvs. ekonomiska kriser som enbart drabbar ett land eller som drabbar ett land särskilt hårt. Kollektivavtalen kommer att utsättas för starka påfrestningar och riskerar att förlora sin betydelse som reglerare av lönebildningen och andra förhållanden på arbetsmarknaden. 1996 års EMU-utredning gjorde en sammanvägning av ekonomiska och politiska fördelar och nackdelar av att stå utanför, respektive gå med i, EMU. Utredningen drog den sammanfattande slutsatsen att nackdelen med att stå utan möjlighet att möta stora ekonomiska störningar av svensk ekonomi med en självständig penningpolitik, väger tyngre än de ekonomiska och politiska nackdelarna av att stå utanför. Den höga arbetslösheten vägde tungt för ställningstagandet att Sverige inte borde gå med 1999. Ingenting har därefter hänt som rubbar denna slutsats. Arbetslösheten biter sig fortfarande fast vid höga nivåer. Sveriges exponering för landsspecifika ekonomiska chocker har inte minskat. EU har inte vidtagit några konkreta åtgärder som skulle kunna hjälpa länder som drabbas av sådana ekonomiska kriser. S.k. buffertfonder efter finsk modell förefaller vara helt otillräckliga för att klara av den typen av allvarliga kriser.” Inledning ”Lönebildning diskuteras för det mesta i ekonomiska marknadstermer. Många arbetsgivare och ekonomer vill att lönebildningen ska betraktas på samma sätt som prisbildning på varor och att arbets marknaden ska ses som vilken marknad som helst, där det gäller att låta marknadskrafterna få fritt spelrum så att priset kan bestämmas på samma sätt som för varor. Detta är ett verklighetsfrämmande sätt att se på lönebildningen i Sverige, om man inte samtidigt utgår från att löntagarnas inflytande över lönebildningen ska minska kraftigt. I Sverige har löntagarna i dag genom sina fackliga organisationer ett starkt inflytande över lönebildningen. Kollektivavtalet är det viktigaste instrumentet för löntagarna att utöva sitt inflytande genom. Ett svenskt medlemskap i EMU innebär att marknadskrafterna får ett starkt vidgat spelrum på bekostnad av löntagarnas inflytande. EMU kommer inte bara att skärpa konkurrensen mellan företag utan även mellan löntagare i olika länder. En orsak är att EMU-länderna förlorar möjligheterna att dämpa och motverka ekonomiska kriser med egen valuta (den är ju borta) och genom egna penningpolitiska åtgärder. Behovet av penningpolitiska åtgärder (t.ex. ränteförändringar) kommer att styras av de stora europeiska ländernas ekonomiska situation. Det är ekonomin i Tyskland, Frankrike och Italien som bestämmer ECB:s åtgärder och inte ekonomin i Sverige. När åtgärder vidtas av ECB är det inte alls säkert att de passar den rådande situationen i den svenska ekonomin. En ekonomisk kris i Sverige kommer att kräva att anpassning antingen sker genom prissänkningar (vilka i sin tur vid allvarliga kriser ytterst kräver nominella, dvs. direkta, lönesänkningar) eller genom att produktionen minskas eller läggs ner, vilket i sin tur innebär ökad arbetslöshet. Den redan rådande massarbetslösheten späs i så fall på ytterligare. Frågan är också vilka påfrestningar som kommer att drabba kollektivavtalen om Sverige skulle gå med i EMU. Riskerna är stora för att det inte endast skulle innebära att medborgarna förlorar den politiska makten över viktiga delar av den ekonomiska politiken, utan att de också skulle tappa demokratiskt inflytande över sina löner. I dag är det många regeringar i EMU-länderna som säger sig vilja prioritera tillväxt och ökad sysselsättning Detta kommer visa sig vara mycket svårt med tanke på konvergenskriterierna i Maastrichtfördraget, som varje regering har att följa. När människorna i EU-länderna vände de tidigare, i huvudsak borgerliga, regeringarna ryggen berodde det bland annat på att dessa genomfört en hård åtstramningspolitik som konvergenskriterierna tvingat fram. Fördraget lämnar inte något utrymme
Page 1 and 2:
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-
Page 3 and 4:
historieautomatik fanns det förvis
Page 5 and 6:
utöva sin medborgarrätt i en besl
Page 7 and 8:
Frankrike. Dessa har inget gemensam
Page 9 and 10:
det klart uttalade federalistiska m
Page 11 and 12:
På jakt efter ”En europeisk sjä
Page 13 and 14:
som man har som anställd vid ett f
Page 15 and 16:
000508: En uthållig demokrati! Pol
Page 17 and 18:
30. Demokrati på remiss SOU 1999:1
Page 19 and 20:
och institutioner. Slutbetänkandet
Page 21 and 22:
inhämtning, lagring, bearbetning o
Page 23 and 24:
ömsesidig respekt kring de frågor
Page 25 and 26: eror av dessa verksamheter. Systeme
Page 27 and 28: Vill man förbättra världen bör
Page 29 and 30: Dagens Nyheter den 15 juni 00: "Sve
Page 31 and 32: finns över 68 000 politiska uppdra
Page 33 and 34: Välfärdsfördelning. Rio-deklarat
Page 35 and 36: och ett större engagemang i dessa
Page 37 and 38: Kapitel 35 Forskning för en hållb
Page 39 and 40: Från Olof Palmes internationella c
Page 41 and 42: landet till mer lukrativa marknader
Page 43 and 44: egrepp, såsom tillväxt, inkomstö
Page 45 and 46: 01105 från http://www.svenskakyrka
Page 47 and 48: Med denna skrivelse vill vi delge r
Page 49 and 50: Därför är en global analys nödv
Page 51 and 52: iståndet med en mängd olika krav,
Page 53 and 54: Principiella krav Det är principie
Page 55 and 56: * För merparten av de fattiga är
Page 57 and 58: Dessa åtaganden kan lätt uppfatta
Page 59 and 60: människocentrerad hållbar utveckl
Page 61 and 62: 020115: Välfärdsbokslut för 1990
Page 63 and 64: EU och EMU Sören Wibe, professor v
Page 65 and 66: vill säga från det att en region
Page 67 and 68: oftast åstadkommes med en åtstram
Page 69 and 70: inträffar. Men det kan gå illa. E
Page 71 and 72: är inte vår vision av framtidens
Page 73 and 74: 4. Flykting- och asylpolitiken I fo
Page 75: 020401: Argentina och EMU “Alla v
Page 79 and 80: Sverige mister möjligheter att mot
Page 81 and 82: DETTA BETYDER ATT det som återstå
Page 83 and 84: EMU-länderna som blir "riktkarlar"
Page 85 and 86: löntagarna i så fall ska vara med
Page 87 and 88: lönesänkningar kräver att lönta
Page 89 and 90: Referenser ”Proposition 1997/98:4
Page 91 and 92: Tillägg om demokrati. Vad ska demo
Page 93 and 94: arbetsförutsättningar m.m 13.3 Ko
Page 95 and 96: En IT-arbetsgrupp Regeringen anser
Page 97 and 98: Skolan som kunskapsförmedlare och
Page 99 and 100: Gör planeringar om påverkan från
Page 101 and 102: 20414: DN 020414 sid 4: "Sverker Å
Page 103 and 104: * Det finns en principiellt viktig
Page 105 and 106: DN 020425 sid B5: “Hur skall en p
Page 107 and 108: skulle Ingvar Carlsson antagligen a
Page 109 and 110: Klasser och klasskamp. Sedan en gan
Page 111 and 112: kunskapers inhämtande, som ofta tr
Page 113 and 114: tiska förhållanden, var det i fö
Page 115 and 116: Politiska resurser. I levnadsnivåu
Page 117 and 118: Strukturering i termer av resurser
Page 119 and 120: verka och i någon mån skydda sig
Page 121 and 122: Folkpartiets partiprogram. Antaget
Page 123 and 124: Sänkt skatt på arbete. Gröna job
Page 125 and 126: Lagstiftning i EU. Enligt en folder
Page 127 and 128:
EU,EMU och de olika värderingarna.
Page 129 and 130:
Gemensam penningpolitik med EMU. EM
Page 131 and 132:
Sociologi.Psykologi.Kultur.Antropol
Page 133 and 134:
jektivistiska och de subjektivistis
Page 135 and 136:
En bok om sociologi. ”...Skriven
Page 137 and 138:
16 Religion 461 Inledning 461 Defin
Page 139 and 140:
Romantisk kärlek kan således inte
Page 141 and 142:
ar detta syfte. För några år sed
Page 143 and 144:
Intill ganska nyligen, före sovjet
Page 145 and 146:
Att bedöma effekterna av en förd
Page 147 and 148:
Psykologi och socialpsykologi. Enli
Page 149 and 150:
Den andra huvudlinjen riktar in sig
Page 151 and 152:
för tillämpningar inom psykologi
Page 153 and 154:
Kultur.Antropologi.Kulturantropolog
Page 155 and 156:
Antropologi “Antropologi´ (av gr
Page 157 and 158:
polygenes) som blev betydelsefull.
Page 159 and 160:
Kulturantropologi “Kulturantropol
Page 161 and 162:
Även strukturbegreppet var central
Page 163 and 164:
EU-parlamentets ledamöter 1999-200
Page 165 and 166:
7 Hr. Per GAHRTON Gruppen De gröna
Page 167 and 168:
kommun. Ledamot i regionfullmäktig
Page 169 and 170:
grupp (1991-1993). Ledamot av läns
Page 171 and 172:
EU-nämnden (EN) Personerna är lis
Page 173 and 174:
det kommer till EU-nämnden nästa
Page 175 and 176:
Sverige klarar inte EU-tempot. DN 0
Page 177:
MEDLEMSKAPET I EU RESER demokratifr
show all

Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?