Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

11. Sammanfattning
I detta öppna brev läggs stor vikt vid att det svenska utvecklingssamarbetet sätts in i ett perspektiv
där hänsyn tas till säkerhetspolitik, utrikespolitik och inrikespolitik. Detta bygger dels på insikten att
vi alla delar samma jordklot och har ansvar för varandra, men också på att händelserna i vår omvärld
är så tätt kopplade till händelserna i vårt eget samhälle att en strikt uppdelning mellan utvecklings-,
handels-, säkerhets-, utrikes- och inrikespolitik idag knappast är meningsfull.
Nedan ges en kort sammanfattning av Svenska kyrkans centralstyrelses synpunkter så som de
presenterats i detta brev:
*Svenska kyrkans centralstyrelse vädjar till regeringen att ompröva beslutetatt skära ned på utvecklingsbiståndet.
* Flertalet av de länder Sverige bedriver utvecklingssamarbete med genomgår strukturanpassningsprogram
i samarbete med Världsbanken och internationella Valutafonden (IMF). För att en verklig
förändring ska ske krävs en mycket djupare och bredare folklig delaktighet än vad de nuvarande
strukturanpassningsprogrammen medger.
* Under våren 1996 har diskussioner förts bland Världsbankens och IMFs medlemsländer om åtgärder
som man hoppas skall innebära slutet för de fattigaste ländernas skuldproblem. Det finns anledning
att känna oro inför de förslag, som ser ut att bli resultatet av dessa diskussioner. De båda
institutionernas ledningar samt ett antal betydelsefulla medlemsländer visar stor tveksamhet inför de
radikala förändringar som krävs. Detta riskerar i sin tur att leda till kompromisser som kan äventyra
hela förslaget om en sammahållen skuldlättnadsstrategi.
Den svenska regeringen måste via den nordiska representationen i dessa institutioner agera kraftfullt,
så att detta hinder mot utveckling snarast möjligt undanröjs.
* En rättvis internationell handel är långt mycket viktigare än biståndet för de länder Sverige bedriver
utvecklingssamarbete med. Sveriges agerande bilateralt, i EU och i globala fora som WTO är därför
av största vikt. En jämnare spelplan på världsmarknaden och möjligheter för fattigare länder att höras
i diskussionerna samt en aktiv opinionbildning för en större medvetenhet bland svenska konsumenter
om vikten av en rättvis internationell handel bör utgöra hörnstenar i en svensk handelspolitik.
* Det är inte längre möjligt att isolera frågan om biståndet till de fattiga länderna från frågan om vår
livsstil. Vi föreslår att regeringen tar initiativ till en brett upplagt utvärdering av det svenska samhället
utifrån ett globalt perspektiv. Till de frågor som bör belysas hör - tillväxtens kvalitativa dimension, -
sysselsättningsutvecklingen ur ett globalt rättviseperspektiv, - inslaget av resurskrävande transporter i
nationell och internationell handel, - resursåtgången i svensk produktion och konsumtion samt - sammansättningen
av svensk produktion satt i förhållande till exempelvis det globala livsmedelsbehovet.
* Den svenska hållningen måste bli tydligare i den internationella dialogen om global rättvisa. Inte
minst gäller det i den diskussion som förs inom EU, men Sverige bör också verka för en utveckling
av FN-organisationen och de värden den står för.
* Resultatet av FNs Sociala toppmöte i Köpenhamn i mars 1995 är den samling åtaganden om social
integration, bekämpning av fattigdom och skapande av produktiv sysselsättning som den svenska regeringen
skrev under. För att dessa åtagande skall omformuleras i ett konket handlande krävs dels att
det förs en diskussion om innehållet i dessa åtaganden, dels att det snarast upprättas nationella och lokala
handlingsplaner i linje med uppföljningen av Agenda 21-arbetet. "