Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Politiska resurser.
I levnadsnivåundersökningen 1970 infördes levnadsnivåkomponenten “Politiska resurser”. Det var
en tämligen ny komponent. Sid 24-32:
“Allmänna definitioner av levnadsnivåbegreppet
Termen levnadsnivå svarar som sagt mot begreppet level of living i den internationella litteraturen.
Det finns inga särskilt precisa definitioner av begreppet utan man har nöjt sig med ganska vaga
definitioner av närmast utpekande typ. 1954 års expertkommitte i FN-regi hade bara den enkla omskrivningen
att levnadsnivån var ett folks faktiska levnadsförhållanden (actual living conditions).
Men även definitioner på detta allmänna plan kan vara intressanta, eftersom de - medvetet eller omedvetet
för dem som gjort definitionerna - hänger samman med större komplex av ideer och teorier och
därför kan leda till helt skilda undersökningsinriktningar.
Den ursprungliga FN-definitionen skulle kunna kallas empirisk eller operationalistisk. Med FNexperternas
tillvägagångssätt blir levnadsnivån definierad som “det som man mäter” med de mått som
man kan hitta på. Nästan varje tänkbart mått eller beskrivning av folks levnadssätt kommer att rymmas
inom denna enkla definition. Att man talar om levnadsnivåer implicerar värderingar, att man skall
placera någon högre och någon annan lägre på en skala medan omskrivningen eller definitionen faktiska
levnadsvillkor inte implicerar något sådant tillvägagångssätt.....
Definitionerna är vaga... och det är naturligtvis lite av en hårddragning av deras innebörd, när man
säger att de implicerar en bild av människan som konsumtionsvarelse, vilket är en bild som har rötter
i ekonomisk teoribildning. Men låt oss jämföra dem med andra alternativa definitioner på detta vaga
plan.
Hos den engelske sociologen Richard A Titmuss kan man finna en sådan alternativ definition. Han
definierar inte levnadsnivån i termer av behovstillfredsställelse utan i termer av “command over resources”,
vilket implicerar en bild av människan som “handlande” varelse, en bild som har rötter i
klassisk sociologisk teoribildning (Marx, Max Weber). Med utgångspunkt i Titmuss' teoretiserande
på området skulle man kunna formulera en definition på följande sätt: “individens förfogande över
resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m m,
med vars hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor.”
Det perspektiv som en sådan definition frammanar är annorlunda än det perspektiv som frammanas
om man definierar levnadsnivån som “graden av behovstillfredsställelse som tillförsäkras befolkningen
genom strömmen av varor och tjänster under en tidsperiod”. Vi kan illustrera det senare perspektivet
genom att hänvisa till några av de levnadsnivårapporter som kommit ut under senare tid. I en
rapport från EECs byrå för statistik från en undersökning av 43 000 hushåll i de sex medlemsländerna
blir levnadsnivåns huvudindikatorer (Hauptindikatoren des Lebensniveaus) följande: procentandelen
hushåll i de olika länderna som disponerar över motorcykel, bil, TV-apparat, tvättmaskin, kylskåp,
telefon, tjänstepersonal och familjeträdgård. Vidare redovisar rapporten hushållens förbrukningsstruktur,
dvs hur stor del av hushållsinkomsten som går till olika typer av konsumtion. På liknande
sätt är en rapport om “les condition de vie” från Frankrikes Institut National de la Statistique
et cles Etudes Economiques upplagd. Att detta är en mycket snäv avgränsning av levnadsnivå
i jämförelse med den som ligger implicit i det perspektiv som frammanas av Titmuss' resonemang
är att säga det uppenbara. Vi skall dock här inte fördjupa oss ytterligare i de teoretiska perspektiv som
de två typerna av levnadsnivådefinition implicerar utan i stället redovisa hur vi använt dem, vilken roll
de spelat vid struktureringen av undersökningsområdet.
Vid våra överväganden har vi använt båda typerna av definition av levnadsnivåbegreppet. Vi talar
således om “resurskomponenter” och “konsumtionskomponenter”. Det är viktigt att framhålla att detta
är teoretiska kategorier, vars uteslutande funktion är att vara hjälpmedel vid struktureringen av
undersökningsområdet. Vi gjorde aldrig någon klar distinktion mellan dem utan använde dem som