Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

utgår från den metodologiska individualismen. Alla val, vare sig de är ekonomiska eller gäller val av
äktenskapspartner, kan förklaras med rationellt, "ekonomiskt" kalkylerande på olika "marknader".
Nyinstitutionalismen utgår tvärtom från att preferenser och målsättningar är betingade av olika institutionella
ordningar; vad som är rationellt för en individ kan vara irrationellt för en annan. För att förstå
individuellt beteende måste man därför först analysera det institutionella sammanhanget. Mary Douglas
"galler-gruppmodell", som korrelerar skillnader i tankestrukturer med skillnader i sociala organisationsformer,
är ett av flera kunskapssociologiska försök att förklara det individuella tänkandets institutionella
grunder.
Under 1990-talet kan några tendenser urskiljas. En är att sociologer tillsammans med bl.a. statsvetare
ägnat sig åt detaljerade analyser av välfärdsstatens utveckling. En annan är att feminismen fått
fäste på den akademiska arenan och nu utgör ett av de större delområdena inom sociologin. Till de ledande
namnen hör nordamerikanskorna Dorothy E. Smith (f. 1926), Sandra Harding och Evelyn
Fox Keller (f. 1936). En tredje tendens är att intresset för internationella relationer och globaliseringsprocesser
ökat kraftigt, en fjärde är förnyade ansträngningar att utveckla och fördjupa "ren" sociologisk
teori, ett övergripande fält inom vilket inte minst Randall Collins arbeten är banbrytande.
Vidare har nya ämnesområden etablerats, som emotionernas sociologi, där t.ex. Arlie Russell
Hochschilds studier varit nydanande. Dessutom påverkas sociologin av trender som - eventuellt - får
bedömas vara av mer modebetonat och kortlivat slag, såsom postmodernism och social konstruktivism.
Sociologin är en ung vetenskap med stor utvecklingspotential. Dess kanske främsta styrka är att
den genom att bryta med vardagliga föreställningar om den samhälleliga verkligheten skapar nya,
systematiska och distanserade perspektiv på sociala fenomen. Med naturvetenskapernas och teknologins
utveckling har åtminstone den industrialiserade världen befriats från förödande massvält, epidemier
etc. De flesta hoten mot människan härrör snarare ur motsättningsfyllda materiella förhållanden,
sociala organisationsformer och ideologier. Samhällsvetenskaperna, och kanske i synnerhet sociologin,
får genom sin utveckling allt större kapacitet att erbjuda de teoretiska perspektiv utifrån vilka
sociala problem av olika slag kan analyseras och behandlas.
Sverige
I Sverige utvecklades sociologin relativt sent; ämnet förekom inledningsvis inom praktisk filosofi.
Den första professuren inrättades i Uppsala 1947 och innehades av Torgny Segerstedt. I dag finns
allmänprofessurer vid samtliga större universitet i Sverige och många specialprofessurer i ämnen som
arbetslivets sociologi, socialpolitik m.m. Svensk sociologi har i stort följt den internationella utvecklingen.
Till dess särdrag hör att den är mer empiriskt orienterad än den internationella och mer inriktad
på att undersöka praktiska sociala och politiska problem (s.k. sektorsforskning). De svenska sociologernas
yrkesförening heter Sveriges Sociologförbund, vars officiella tidskrift är Sociologisk
Forskning. Tillsammans med de övriga skandinaviska förbunden utges Acta Sociologica.
Thomas Brante
Litteraturanvisning
A. Giddens, Sociology (1994);
R.A. Nisbeth, The Sociological Tradition (1966);
A. Swingewood, A Short History of Sociological Thought (1984). “