Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Sammanfatting
1 Sociologi kan definieras som det systematiska studiet av mänskliga samhällen, med en speciell betoning
pa moderna och industrialiserade samhällen.
2 Sociologin uppstod ur ett försök att förstå de långtgående förändringar som ägt rum i samhället under
de senaste två eller tre århundradena. De förändringar som har uppträtt rör inte bara en makronivå
utan också människors personliga liv. Utvecklingen mot en stark betoning av den romantiska kärleken
är ett exempel på detta.
3 I sociologisk forskning är det viktigt att skilja mellan avsiktliga och oavsiktliga förändringar.
4 Den sociologiska praktiken inbegriper en förmåga att tänka kreativt, "fantasifullt", och att befria sig
från förutfattade meningar om vad socialt liv går ut på.
5 Bland grundarna till sociologin är det framför allt fyra tänkare som framstår som speciellt viktiga,
nämligen Auguste Comte, Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber. Comte och Marx var verksamma
vid mitten av 1800-talet och utformade vissa grundläggande teser inom sociologin som senare
utvecklades av Durkheim och Weber. Dessa frågor rör sociologins väsen och vilken effekt det moderna
samhället fått på den sociala verkligheten.
6 Michel Foucault och Jürgen Habermas är två viktiga moderna sociologiska tänkare som vidareutvecklat
klassikernas grundläggande teman.
7 Sociologin är en vetenskap i den bemärkelsen att den inbegriper systematiska undersökningsmetoder
och en bedömning av teorierna utifrån empiriska data och logiska argument. Den ska inte försöka
efterlikna naturvetenskaperna, eftersom mänskligt beteende i grunden skiljer sig från skeenden i den
fysiska verkligheten.
8 Sociologi är ett ämne som kan leda till viktiga praktiska konsekvenser. Ämnet kan på flera olika sätt
bidra till samhällskritiken och till konkreta politiska reformer. För det första ger goda kunskaper om
en viss social situation bättre möjligheter att kontrollera och förändra denna. För det andra är det möjligt
att sociologin leder till en ökad kulturell medvetenhet som i sin tur kan ligga till grund för politiska
beslut. För det tredje kan vi studera bade avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser av ett visst politiskt
program. Sist men inte minst viktigt är att sociologin kan ge självkännedom, vilket är en utgångspunkt
för att vi ska kunna förändra och förbättra våra livsvillkor. “
Konflikter, kamp och krig trots alla sociologer och allt sociologiskt vetande.
För stora skillnader i levnadsvillkor resulterar i kamp för utjämning. Men också verkliga eller
ibillade hot om om försämringar kan leda till kamp. De invandrarfienliga stämningar som förekommer
idag, senast tydliga i det franska presidentvalet våren 2002, vänder sig bl a mot sådana som vill
invandra men som ännu inte kommit in och som inte kommit åt att göra någon skada. De redan invandrade
ses som ett hot. Invandrare kommer med seder och bruk man inte tycker om. En invandrande
far kan kanske ta sig rätten att skjuta ihjäl sin dotter om hon inte följer faderns vilja. Invandrare
kommer för att få arbete och pengar till sin försörjning och tar jobben från de arbetslösa.
De biologiska vetenskaperna har funnit, att det biologiskt sett inte finns människoraser så som man
tänkt sig tidigare. Men människor är inte bara biologiska utan också sociala varelser som har kunskaper,
erfarenheter och värderingar som beror av de sociala miljöer de vuxit upp i och levat i.