Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iståndet med en mängd olika krav, undermineras demokratin ytterligare, såväl<br />
nationellt som internationellt.<br />
Ett större utrymme för regionala och nationella alternativ borde skapas, men<br />
förslag på alternativ strukturanpassning har hittills inte fått gehör. Det gäller bl. a.<br />
Lagos Plan of Action och FN:s ekonomiska kommissions för Afrika rapport<br />
Alternative Framework for Adjustment in Africa. Dessa strategier skiljer sig från<br />
den modell som de internationella finansiella institutionerna förespråkar, eftersom<br />
de fäster mycket större avseende vid uppbyggandet av inhemsk och regional<br />
kapacitet och marknad. För att en verklig förändring ska ske krävs en mycket<br />
djupare och bredare folkligt delaktighet än vad de nuvarande<br />
strukturanpassningsprogrammen medger.<br />
Den svenska regeringen har i denna fråga, vid det sociala toppmötet i Köpenhamn,<br />
förbundit sig att verka för att strukturanpassningsprogrammen innehåller sociala<br />
utvecklingsmål, och i synnerhet fattigdomsbekämpning, sysselsättningsskapande<br />
åtgärder och social integration. Det är ett förpliktigande löfte.<br />
5. Biståndet och Afrika<br />
I Köpenhamn ställde sig Sverige också bakom kravet att accelerera ekonomisk,<br />
social och mänsklig utveckling i Afrika och de fattigaste länderna.<br />
Att särskild uppmärksamhet riktas mot Afrika beror naturligtvis på att kontinenten<br />
med några få undantag har haft stora svårigheter att hävda sig ekonomiskt, vilket<br />
fått förödande konsekvenser på det sociala och mänskliga planet. Skuldkris och<br />
ofördelaktiga handelsförutsättningar har gjort att stora resurser har lämnat<br />
kontinenten, och de som kommit till Afrika har haft svårt att bidra till en<br />
långsiktigt hållbar utveckling.<br />
Det afrikanska problemet kan grovt förenklat liknas vid ett globalt<br />
glesbygdsproblem. I takt med att världen blir alltmer integrerad ekonomiskt sett<br />
koncentreras också beslutsfattandet till de stora ekonomiska centra. Afrika står idag<br />
för mindre av 2% av världshandeln och har inget att säga till om när det gäller<br />
internationell ekonomi och politik. Inte ens de beslut som direkt påverkar den<br />
afrikanska kontineneten fattas i Afrika utan i Washington, London, Bryssel, Tokyo<br />
eller Frankfurt.Den dåliga förankring som besluten nödvändigtvis får påverkar<br />
naturligtvis förutsättningarna för att rätt saker görs.<br />
Sverige har inte något kolonialt förflutet i Afrika. Däremot har vårt land sedan<br />
länge goda relationer med många afrikanska länder. Genom missionen,<br />
kooperationen, arbetarrörelsen och den svenska biståndspolitiken i ett tidigt skede<br />
av dess uppbyggnad knöts band mellan Afrika och Sverige som i dag utgör en<br />
särskild utmaning.<br />
6. Biståndet och skulderna<br />
En stor och växande utlandsskuld har länge varit ett svårt problem för de länder<br />
Sverige sänder bistånd till. En allt större andel av framför allt de fattigaste