Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Dessa åtaganden kan lätt uppfattas som till intet förpliktigande förhoppningar. Att
så inte blir fallet är en förutsättning för solidaritet och sammanhållning i det
svenska samhället, men också för förståelsen i breda folklager för vårt globala
ansvar. Därför är det viktigt att åtagandena från toppmötet i Köpenhamn verkligen
utgöra en bas för en diskussion om sociala prioriteringar i vårt eget land så väl som
i de länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete.
Åtagandena anknöt på viktiga punkter till den diskussion som förts tidigare i detta
brev. Där fanns emellertid också åtaganden som direkt griper in i diskussionen om
de nationella rättvisefrågorna. Det var bl.a. följande.
Att skapa en gynnsam ekonomisk, politisk, social, kulturell och
rättslig miljö som ger människor förutsättningar för en social utveckling.
I FN-deklarationen trycker man här på människors delaktighet i samhället. Man
skall genom lagstiftning, rättstillämpning etc. säkra medborgarnas
medbestämmande, självförsörjning och tillgång till social välfärd oberoende av ras,
kön eller religion. Här ligger också ett ansvar att se till att de ekonomiska
förutsättningarna inte förhindrar detta.
Detta har en stor relevans i Sverige, såväl nationellt och regionalt som på
lokalplanet. Om inte människors delaktighet är säkrad i den lokala närmiljön kan
man aldrig skapa ett samhälle där människor upplever en ekonomisk, politisk och
social delaktighet.
Att verka för att eliminera fattigdom i världen genom beslutsamma
nationella åtgärder och internationellt samarbete. Detta är ett etiskt,
socialt, politiskt och ekonomiskt imperativ för mänskligheten.
Med hänvisning till att 1996 är det internationella fattigdomsbekämpningsåret
förbinder sig här de nationella regeringarna att politiken inriktas på att på kortast
möjliga tid kraftigt minska den generella fattigdomen och att utrota den absoluta
fattigdomen.
Fattigdom är något som vi har svårt att acceptera att det finns i vårt eget land.
Ändå är det tydligt att den växer även här. Det är avgörande för framtiden att vi
finner en rimlig ansvarsfördelning mellan den offentliga sektorn,
samhällsorganisationen i övrigt och den enskilda individen när det gäller
medborgarnas försörjning. Som kyrka ser vi tydligt genom vårt diakonala arbete
de allvarliga konsekvenserna av att den offentliga sektorns reella resurser gradvis
släpper sitt sociala ansvar.
Att verka för målet om full sysselsättning som en grundläggande
prioritering för ekonomisk och socialpolitik. Män och kvinnor skall ges
säkra och hållbara livsförutsättningar genom fritt vald produktiv
sysselsättning och arbete.
I deklarationen åtar sig regeringen att sätta skapandet av nya och meningsfulla jobb
i centrum av politiken. Detta skall ske i samarbete med arbetsmarknadens
organisationer och med särskild uppmärksamhet riktad mot ungdomars, kvinnors,