Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
010914:<br />
Stefan Carlén om <strong>EMU</strong>.<br />
"Vad är Sveriges erfarenheter av att stå utanför <strong>EMU</strong>?<br />
Orsaken till att Lars Calmfors <strong>EMU</strong>-utredning förordade att Sverige inte skulle delta i <strong>EMU</strong> från<br />
starten 1999 var att den stabiliseringspolitiska nackdelen överväger eventuella fördelar. Att förlora<br />
självbestämmandet över penningpolitiken, dvs räntan och växelkursmekanismen, innebar att man<br />
förlorade ett instrument som kunde stabilisera ekonomin, produktionen och sysselsättningen.<br />
Idag har vi en längre erfarenhet av att ha en rörlig växelkurs och en egen räntepolitik. Min slutsats är<br />
att detta ekonomiska argument för att stå utanför <strong>EMU</strong> aldrig varit starkare. Låt oss se vad som hänt<br />
de senaste åren? Hur har självbestämmandet över penningpolitiken stabiliserat ekonomin? Och hur<br />
ska man se på den svenska kronans värde?<br />
Vad är kronans "riktiga" värde mot euron? På lång sikt är det i huvudsak skillnader i inflationstakt<br />
mellan olika valutaområden som förklarar valutors värde mot varandra. Sedan Sverige fick rörlig<br />
växelkurs har inflationen i <strong>EMU</strong>-länderna varit ca 4 procent högre än i Sverige. Om man utgår från<br />
att en euro/ecu i utgångsläget 1993 kostade 9,20 kr (ett genomsnitt för värdet under tre år 1993-<br />
1995) så borde idag kronans långsiktiga värde vara ca 8,80.<br />
På kort sikt ska dock valutors värde variera mot varandra kring det långsiktiga värdet. Det är själva<br />
idén med en rörlig växelkurs. När det går bättre för Sverige ska kronan stärkas för att dämpa<br />
överhettnings- och inflationsimpulser. När det går sämre ska kronan försvagas för att dämpa en<br />
minskning i produktion och sysselsättning. Det är detta som är den stabiliseringspolitiska fördelen<br />
med att ha ett självbestämmande över penningpolitiken. Växelkursen är en automatisk stabilisator- en<br />
stötdämpare i ekonomin. En flexibel valuta leder till en stabil arbetsmarknad.<br />
Verkligheten har stämt ganska bra överens med skolboken. När <strong>EMU</strong>-valutorna oåterkalleligen<br />
låstes i maj 1998 hade Sverige en relativt god industrikonjunktur. Kronans värde var då ca 8,55 kr<br />
för en euro. Under hösten 1998 fram till början av 1999 försämrades industrikonjunkturen. Kronan<br />
försvagades därför till ca 9,40. Sedan kom en tid med god konjunktur bl a för den tunga<br />
telekomindustrin med Eriksson i spetsen. Kronan stärktes kraftigt och kostade som lägst drygt 8 kr.<br />
Men sen vände denna goda konjunktur under andra halvan av 2000 till en avmattning och kris för<br />
telekomindustrin och kronan har därför försvagats.<br />
Det är uppenbart att stabiliseringen fungerat som det var tänkt. Trots korta<br />
konjunktursvängningar har arbetslösheten fortsatt att minska. Den rörliga<br />
växelkursen är en viktig försäkring. Under goda tider förebygger den risken för att<br />
hamna i överhettning och kostnadskris. Under mindre goda tider skyddar den ett<br />
exportberoende land som Sverige från att tappa i produktion och sysselsättning.<br />
Faktiskt är det tvärtemot vad <strong>EMU</strong> förspråkarna säger än viktigare för ett litet<br />
exportberoende land att stå utanför <strong>EMU</strong> och kunna stabilisera sin ekonomi efter<br />
sina egna förutsättningar. Allra viktigast är det när man som Sverige har ett reltivt<br />
stor beroende av vissa branscher och vissa företag - som Eriksson.<br />
Stabiliseringsargumentet mot <strong>EMU</strong> har aldrig känts starkare än idag. En stabil ekonomi och<br />
sysselsättning ger indirekt positiva demokratiska effekter. När man sedan ser att <strong>EMU</strong>-inträde<br />
ytterligare ger klara demokratiska och politiska nackdelar känns det för mig än mer obegripligt att<br />
förorda ett medlemskap. Stefan Carlén"