Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Sverige klarar inte EU-tempot.
DN 020604 sid A4.
“Professor Daniel Tarschys efterlyser bättre överblick och framförhållning:
Sverige klarar inte av EU-tempot.
Sverige klarar inte av det tuffa tempot i EU-samarbetet. Allt fler europeiska regler
och riktlinjer dimper ner som en överraskning för de närmast berörda här hemma.
Åtskilliga europeiska parlament bräcker riksdagen när det gäller grundlighet och offentlighet
i hanteringen av EU-frågor. Vill vi ha något att säga till om i Europa
krävs bättre spaning, vidgat deltagande och en mer energisk bevakning av EU-frågorna.
Annars riskerar vi att medborgarnas främlingskap inför EU förblir starkt,
skriver professorn i statsvetenskap Daniel Tarschys vid nns universitet.”
“Vi schweizare stiger upp tidigt, men vi vaknar sent, säger de gärna i Zürich och Geneve. Stämmer
det omdömet också om svenskarna? Sju år efter inträdet i EU finns det många oroande tecken på att
vi inte riktigt klarar av det tuffa tempot i det europeiska samarbetet. Mycket går där med en rasande
fart. Allt fler europeiska regler och riktlinjer dimper ner som överraskningar för de när mast berörda i
Sverige.
Vår egen politiska process har många starka sidor. Den är saklig och grundlig. Problemen ska utredas
i botten. förslagen ska vridas och vändas på. Innan beslut fattas ska alla berörda ha fått komma
till tals. Öppenhet är en dygd, liksom samtal och samförstånd. Det goda samhället ska byggas med
resonemang och eftertanke.
EN DEL AV DESSA PRINCIPER tillämpas också på europeisk nivå, men inte riktigt på vårt
sätt. Att nå fram till gemensamma beslut med 350 miljoner inblandade är nu en gång mer komplicerat
än att få knappt 9 miljoner med på noterna. Trycket blir starkare, farten uppskruvad, det politiska fältet
svåröverskådligt. Vem bestäm mer vad, när och hur? Hur ser allianserna ut? Mycket verkar höljt i
dimma.
I denna politiska miljö räcker det inte med att följa invanda reaktionsmönster,
som har fungerat hyggligt på hemmaplan. Att vänta och se och att ständigt efterlysa
mer under lag är inget framgångsrikt recept. Medan vi försjunker i eftertanke är andra
i farten och fattar de bindande besluten.
Det konvent som begrundar demokratin inom EU har en viktig uppgift, men det tfnns en annan utmaning
som vi faktiskt kan ta itu med alldeles själva: att kritiskt granska och förbättra vår egen svenska
hantering av EU-frågor.
Den är tyvärr mycket bristfällig. Undra på att vi ständigt blir tagna på sängen när det inte finns någon
överblick över vad som är på gång inom EU! Inom kommisssionen och rådet finns hundratals
kommitteer som förbereder EU:s ställningstaganden och deltar i arbetet med att verk ställafattade beslut.
Vilka är alla dessa kommitteer? Enbart en spårhund lär hitta den förteckning som finns väl dold
i EU-trycket. Vilka mandat har de? Ingen samlad redovisning föreligger. Vilka svenskar sitter med i
kommitteerna? Regeringen kanske vet, men ingen annan. Vilka nya regler och riktlinjer håller på att
utarbetas? Över blick saknas.
När kommissionen väl har föreslagit ett direktiv eller ett rambeslut ska de nationella parlamenten ha
minst sex veckor på sig för att reagera. Pa den tiden hinner den svenska riksdagen knappast vakna.
EU-parlamentet är mera på bettet, men dess överväganden speglas nästan aldrig i svenska medier.