Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

giösa övertygelser. Idag pågår en katastrofal kamp med religösa inslag om Jerusalem och trakterna
däromkring.
En tämligen ny sorts konflikt finns mellan “terrorister” och vissa andra. Terroristerna är ett slags
revolutionärer som moståndarna ser som obotligt omoraliska personer som hotar den rådande samhällsordningen.
De som ödelade skyskrapor i USA den 11 september 2001 har kallats terrorister,
men när Israel i april 2002 har utfört liknande illdåd i Palestina har de gjort det med motiveringen att
de bekämpar terrorismen. När USA krigade i Vietnam, bekämpade de då terrorister eller var de själva
terrorister? Vilka var terrorister under andra världskriget?
USA avser att dra tillbaka sin underskrift från fördraget om en internationell brottmålsdomstol. Det
skulle innebära att domstolen i framtiden direkt kan motarbetas av världens enda supermakt. Eftersom
vi inte avser att ratificera fördraget är vi inte längre på något sätt bundna av det, sade USAs utrikesminister
Colin Powell i en tv-intervju 020505, enligt DN 020506 sid A11.
Fördraget om den internationella brottmålsdomstolen, ICC (International criminal court), träder i
kraft den l juli 2002. Domstolen ska upprättas i Haag och kunna väcka åtal för brott mot mänskligheten,
folkmord och krigsförbrytelser. Därmed kan den ersätta den typ av tillfälliga domstolar som upprättats
för att beivra krigsförbrytelser i Jugoslavien och Rwanda.
Främst från konservativt håll i USA betraktats domstolen som ett hot mot amerikansk suveränitet.
Risken finns, menar motståndarna, att ICC kan användas av USA:s motståndare för att väcka åtal
mot amerikanska soldater utomlands, eller för den delen amerikanska regeringsledamöter.President
George W Bush har gjort klart att han är motståndare till ICC.
Justitiekanslern i Sverige intervjuades i P1 den 4 maj 2002 kl 1305 och fick svara på frågor om
rättssäkerhet. Han menade att i fallet Osmo Vallo hade polisutredningen blivit skev, utredarna hade
sett honom som en missbrukare som man kunde behandla litet hur som helst. Justitiekanslern menade
att det inom polisen finns vissa kulturer som inte är bra.
Marx menade att samhällsklasserna bestäms av sina relationer till produktionsmedlen: mellan produktionsmedlens
utnyttjare och deras betjänare finns en kamp, mellan borgare som äger produktionsmedlen
och proletariatet, de egendomslösa, som betjänar borgarna till borgarnas förmån. Detta synsätt
är nu alldeles för enkelt och ofullständigt. Det kan kanske stämma i ett rent kapitalistiskt samhälle
där allting köps och säljs på marknader, men det finns knappast något sådant idag. Den moderna demokratins
principer och metoder lägger restriktioner på marknaderna.
Övergången till modern demokrati har gått såsmåningom. I Sverige bröt den s k parlamentarismen
in på 1910-talet, då Kungen som styrde riket, fick vika sig för riksdagen, dvs den folkvalda riksdagen
segrade över Kungen. Kungens hade makt formellt, men inte i praktiken, fram till för några decennier
sedan, då Kungens makt avskaffades och han blev bara en symbol.
Det svenska folklynnet
I början av 1900-talet gjorde staten en emigrationsutredning, som innehöll en bilaga XVI: Gustav
Sundbärg: Det svenska folklynnet (1911). På sidan 1-4 står bl a:
“Det svenska folket är af oblandadt germanskt ursprung, och svenskens utseende vittnar ock härom.
Han är i regeln lång och välväxt, har ljust hår, bred, hög panna samt blå eller grå ögon. Hufvudskålens
bildning är dolikocefal — ehuru äfven brakycefala bildningar förekomma—samt ortognat.
Svenskarna äro en af de resligaste nationer i världen. Möjligen stå de i detta hänseende icke tillbaka
ens för något annat af de civiliserade folken. Medellängden för en svensk man vid uppnådda trettio
a trettiofem år utgör enligt nyaste beräkningar 170,8 centimeter.
Hvad folkupplysningen angår, torde vara allmänneligen kändt, att samtliga de skandinaviska folken
härutinnan intaga en mycket fördelaktig ståndpunkt. För Sverige egendomligt är, att konsten att
läsa innantill i bok hos oss varit allmänt utbredd redan under flere generationer. Häraf har hos
Sveriges folk åstadkommits en andlig mognad, som erbjuder en ovanligt solid grundval för fortsatt
utbildning. Å andra sidan saknas kanske till följd häraf understundom den ungdomliga entusiasm för