Handbok om integration - European Commission - Europa

5.1 Olika begrepp och mångfalden av intressen i en delad
framtid i ett mångkulturellt samhälle
Begreppen ”medborgarskap” och ”medborgarrätt” används i samma betydelse i dagligt tal.
I ett antal europeiska språk är det till och med svårt att skilja mellan de båda begreppen.
Den europeiska konventionen om medborgarskap undertecknades i Strasbourg
den 6 november 1997 och trädde i kraft den 1 mars 2000. Denna vittomfattande
Europarådskonvention innehåller de väsentliga principer och regler som är tillämpliga på
alla aspekter av medborgarskap, såsom förhindrande av statslöshet, icke-diskriminering
och respekt av rättigheterna för personer med varaktig hemvist på territoriet i fråga.
Konventionen har hittills undertecknats av 18 EU-medlemsstater och ratifi cerats av 11.
http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=166&CM=1&DF=7/5/
2007&CL=ENG
I den europeiska konventionen om medborgarskap defi nieras ”medborgarskap” som
”det rättsliga förhållandet mellan en person och en stat; termen har inte avseende på en
persons etniska ursprung”. Medborgarskap medför rättigheter (politiska, ekonomiska,
sociala, kulturella etc.) och skyldigheter som är förbehållna medborgare i en stat. Flerfaldigt
medborgarskap defi nieras som samtidigt innehav av två eller fl era medborgarskap för en
och samma person. I artikel 15 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
(1948) fastställs att envar har rätt till en nationalitet och att ingen godtyckligt får berövas sin
nationalitet. På samma sätt har en person rätt att ändra nationalitet genom att avsäga sig
sitt medborgarskap och/eller erhålla ett annat. Naturalisering är en av de lagliga processer
genom vilka icke-medborgare kan erhålla medborgarskap i en stat.
”Medborgarrätt” handlar om att utöva de rättigheter och skyldigheter som följer med att vara
eller bli medlem i en särskild enhet (dvs. en stat, en region, en stad, en branschorganisation,
politiska partier, samhällsrörelser eller religiösa organisationer). Det är mindre ett rättsligt än
ett politiskfi losofi skt begrepp. Enheten åtar sig att öppna medlemskapet genom att anpassa
reglerna för inträde i syfte att uppmuntra potentiella nya medlemmar, samt att skapa förutsättningar
för dem att delta som aktiva medlemmar. De nya medlemmarna, som kommer från
olika grupper, åtar sig att bidra till den nya enhetens framtid och utnyttja sina möjligheter
till aktivt deltagande som medlemmar. Befi ntliga medlemmar åtar sig att välkomna nya
medlemmar, behandla dem som jämlika och dela enhetens framtid med dem.
”Nationellt medborgarskap” är den klassiska länken mellan det rättsliga och det politiskfi
losofi ska begreppet och kan defi nieras som att man tar på sig och utövar de rättigheter
och skyldigheter som är förbehållna medborgare.
Handbok om integration 103
Z