Handbok om integration - European Commission - Europa
Handbok om integration - European Commission - Europa
Handbok om integration - European Commission - Europa
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Reglering av medierna<br />
Massmedier och <strong>integration</strong><br />
Diskussionerna <strong>om</strong> medierna och <strong>integration</strong>en rör även de grundläggande rättigheterna<br />
och friheterna. Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet i varje fungerande<br />
demokrati och får inte äventyras. Denna rättighet, s<strong>om</strong> är inskriven i artikel 10 i den<br />
europeiska konventionen <strong>om</strong> skydd för de mänskliga rättigheterna och även i många länders<br />
grundlagar, innebär att kontroversiella tankar och diskussioner får läggas fram i medierna,<br />
även sådana s<strong>om</strong> ger en negativ bild av invandrare och s<strong>om</strong> kan hindra <strong>integration</strong>en.<br />
Det är emellertid också varje fungerande demokratis uppgift att skydda människor från<br />
rasistiska och främlingsfi entliga uttalanden s<strong>om</strong> väcker hat. Utmaningen för de europeiska<br />
samhällena är att skydda människor från hatiska uttalanden samtidigt s<strong>om</strong> man skyddar<br />
rätten till yttrandefrihet.<br />
Självreglering av medierna, särskilt pressmedierna, förek<strong>om</strong>mer, men kritiseras ofta för<br />
att inte vara tillräckligt eff ektiv när det gäller att stoppa felaktig sensationsrapportering<br />
och skydda invandrarna från diskriminering. Jämfört med de tryckta medierna är public<br />
service-radio/tv mer reglerade i en del länder, vilket kan innebära kvoter för multikulturellt<br />
innehåll och krav på positiv särbehandling. Det fi nns dock gränser för hur mycket radio- och<br />
tv-branschen kan regleras i EU på grund av skillnader i mångfaldsnivåerna och invandrarkoncentrationen<br />
i medlemsländerna samt invandringens ställning på den politiska agendan.<br />
Medierna anser i allmänhet att den befi ntliga regleringen inkräktar på pressfriheten och<br />
den oberoende journalistiken. Regeringarna och organisationerna i det civila samhället<br />
däremot betraktar ofta ökad reglering s<strong>om</strong> en patentlösning. Många experter anser att det<br />
regelverk s<strong>om</strong> är nödvändigt för att uppnå en rättvis och balanserad bild av invandrarna<br />
i medierna redan till stor del existerar och att problemen inte beror på en brist på lagar,<br />
koder och riktlinjer, utan på deras bristfälliga gen<strong>om</strong>förande.<br />
Att förstå medieaktörerna<br />
Många människor ser ”medierna” s<strong>om</strong> en enda enhet. En sådan förenkling är både felaktig<br />
och oändamålsenlig. Mediemiljön är otroligt skiftande och <strong>om</strong>fattar olika nivåer (global,<br />
nationell, regional och lokal), format (tv, radio, tryck och Internet), ägarförhållanden och<br />
publiker.<br />
Medierna utgör ett universum i sig och det kan vara svårt för <strong>integration</strong>saktörerna att<br />
hitta rätt i mängden av medieorganisationer, s<strong>om</strong> alla har sitt eget uppdrag och sina egna<br />
intressen. Integrationsaktörer s<strong>om</strong> vill påverka medierna måste förstå de strukturer och<br />
mekanismer s<strong>om</strong> gäller för mediernas och mediefolkets arbete och detta kan de göra<br />
gen<strong>om</strong> att kartlägga mediemiljön på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå.<br />
Mediebranschen är mycket k<strong>om</strong>plicerad, efters<strong>om</strong> det fi nns många aktörer s<strong>om</strong> är beroende<br />
av, påverkar och samarbetar med varandra. De berörda parterna utgörs av lagstiftare,<br />
medieägare, investmentbolag, produktionsbolag, servicebolag, reklambolag, institut<br />
28 <strong>Handbok</strong> <strong>om</strong> <strong>integration</strong>
Change language