Handbok om integration - European Commission - Europa

$
Z
*
Förvärvande av medborgarskap och utövande av aktivt medborgarskap
Under 1996–2005 hade Portugal en av de lägsta naturaliseringstakterna i OECD, dvs. omkring
0,5 % av den utlandsfödda befolkningen. Invandrare i stort antal från Moldavien, Rumänien
och Kina har ändrat de traditionella efterkoloniala invandrarströmmarna. Ukrainarna utgör
numera en av de största invandrargrupperna i landet. Syftet med den nya portugisiska
medborgarskapslagen av den 17 april 2006 var att motverka de faktorer som leder till
social utestängning, förenkla förfarandena för att erhålla medborgarskap och främja
integrationen i egenskap av ett nytt invandringsland. Genom den nya lagen öppnades
den kortare hemvisttid som tidigare reserverats för medborgare från portugisisktalande
länder (sex år) till alla första generationens invandrare som har grundläggande kunskaper i
portugisiska och ett rent brottsregister. Lagens framgång beror till stor del på att de största
politiska partierna enades om att inte göra politik av frågan. Detta samförstånd ledde till ett
enhälligt godkännande av lagen i parlamentet.
www.acidi.gov.pt/modules.
php?name=FAQ&myfaq=yes&id_cat=32&categories=Nacionalidade
En strategi för den nya generationen
Många medlemsstater har antagit en generationsbaserad strategi för att uppfylla integrationsmålen
i den nationella lagstiftningen.
Införandet av principen ius soli för invandrarnas efterkommande innebär att det som
grundkriterium för att ha rätt till medborgarskap räcker att man är född i landet. Enligt
forskningen om en ”medborgarskapspremie” är fördelarna med att erhålla medborgarskap
störst för de yngsta. Ju yngre en ny medborgare är desto större är avkastningen på
investeringen, eftersom de kommer att ackumulera nytta under en hel livstid av personlig
och yrkesmässig utveckling. Ju längre ett barn väntar med att bli medborgare, desto troligare
är det däremot att deras status som icke-medborgare kommer att medföra nackdelar i ett
formbart skede av deras utveckling som är svåra att göra ogjorda senare i livet.
I traditionella invandringsländer som Kanada eller USA har den andra generationen automatiskt
rätt till medborgarskap vid födseln. I EU varierar praxisen mellan medlemsstaterna
och en liknande rätt tillkommer antingen tredje generationen, andra generationen först en
viss tid efter födseln och/eller endast dem som är födda av lagligt bosatta invånare.
Införande i lagstiftningen av principen om ius soli för första generationens efterkommande
kan bidra till att ge barn födda i landet lika rättigheter och ge dem en bättre start på skol-
och yrkeskarriären.
I Irland får invandrarbarn som föds i landet bli irländska medborgare vid födseln, om
föräldrarna har varit lagligt bosatta i landet under tre av de senaste fyra åren. Liknande
bestämmelser som baserar sig på föräldrarnas status fi nns i länder som Belgien, Portugal
och Storbritannien. I Belgien, Irland, Nederländerna, Portugal och, sedan den 1 januari 2009,
Luxemburg blir alla tredje generationens barn automatiskt medborgare vid födseln.
110 Handbok om integration