Handbok om integration - European Commission - Europa

Internationell forskning har bekräftat att förskoleverksamhet hjälper barn från socioekonomiskt
mindre gynnade familjer att klara sig bättre i skolan. På samma sätt får
barn från utländsktalande familjer en tidig och fortlöpande kontakt med värdlandets
undervisningsspråk, just i den ålder när de är som mest mottagliga för att lära sig
språket.
Låginkomstfamiljer, bland vilka invandrarna kanske är överrepresenterade, sätter inte lika
gärna sina barn i barnomsorg eller förskola. Alla föräldrar kan ha svårt att få tillgång till
barnomsorg i områden där antalet platser är begränsat eller avgifterna är höga. Föräldrar
som är låginkomsttagare eller invandrare kanske inte heller får tillräcklig information
om befi ntliga alternativ, de kanske litar mindre på att främmande människor kan ta
hand om deras barn och väljer hellre att använda sig av familj och släkt som ser efter
barnen i hemmet. Invandrarföräldrar som utnyttjar förskoletjänster kanske upplever
att det saknas en dialog, förståelse och empati mellan dem själva och personalen, när
personalen inte har interkulturell erfarenhet eller, vilket är mer avgörande, färdighet att
lära ut värdlandets språk som andraspråk. Många förskolor klarar vidare inte av att göra
en korrekt bedömning av invandrarbarnens språkliga färdigheter i syfte att garantera att
de får tillgång till lämplig språkinlärning och stödprogram (när sådana fi nns).
Högkvalitativa förskolor måste uppfylla behoven hos familjer som talar andra språk eller
är socioekonomiskt mindre gynnade. Myndigheterna kan effektivt ge låginkomstfamiljer
möjlighet att sätta sina barn i förskola genom riktat ekonomiskt stöd eller kostnadsfritt tillträde
till förskolans tjänster. Det kan krävas att förskolelärare ska ha utbildning i andraspråksundervisning
och dessutom kan nya rekryteringsförfaranden införas som prioriterar
andraspråkslärare och utlandsfödda sökande med lämplig utbildning. För att vara effektiva
bör undervisningsmetoderna och programmen vara direkt jämförbara med dem som används
i låg- och mellanstadiet. Informationsstrategier kan användas för att förskolelärarna och
invandrarföräldrarna ska ha möjlighet att informera varandra om fördelarna med förskolan å
ena sidan och familjens särskilda behov och förväntningar å den andra.
I Danmark, Finland och Sverige har man försäkrat sig om ett högt deltagande bland
invandrarna genom en åldersintegrerad strategi som kombinerar olika förskole- och
barnomsorgsprogram i samma lokaler för barn i åldern ett till sex år.
Eurydike rekommenderar i sin rapport från 2009, Early childhood education and care
in Europe: tackling social and cultural inequalities, att det inrättas ett enhetligt system
med avdelningar för alla åldersgrupper mellan 0 och 6 år, där all personal erhåller
högkvalitativ utbildning om inlärningsstrategier och kulturella strategier, och att aktiva
partnerskap inrättas med föräldrar som kommer från en mindre gynnad bakgrund eller
har en annan bakgrund:
http://eacea.ec.europa.eu/ressources/eurydice/pdf/0_integral/098EN.pdf
Handbok om integration 141
$
Z