Handbok om integration - European Commission - Europa

former av administrativ bedömning. Vaga kriterier kan således antingen avskaff as eller
ersättas med tydligare bedömningsmetoder som behöver analyseras och diskuteras.
I den luxemburgska lagen av den 24 juli 2001 har ordalydelsen från 1940 att utlänningar
måste ”visa att de är tillräckligt assimilerade” ersatts med ”visa att de är tillräckligt
integrerade”. Språkprov och medborgarskapskurser har formaliserats och olika verktyg
underlättar allmänhetens tillgång till information, t.ex. en jourtelefon.
Under diskussionerna om 2000 års reform av den belgiska medborgarskapslagen fann man
att det tidigare integrationsprovet i praktiken inte var särskilt användbart när det gäller
naturalisering. Bevis på huruvida en sökande var ”villig att integreras” skulle fastställas
genom utredningar som gjordes av den lokala polismyndigheten, vilket ledde till väldigt
subjektiva och inkonsekventa bedömningar. Nu visar invandrare sin vilja att integreras
genom sin ansökan om naturalisering och en försäkran om att de vill bli belgiska medborgare
och uppfylla kraven i dess konstitution, lagar och den europeiska konventionen om skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Svenska medborgarskapslagar har aldrig innehållit något krav på språkbedömningar, och
godtyckliga bedömningar har i praktiken varit förbjudna sedan slutet av 1970-talet. Förslag
om att språkbedömning ska införas har fl era gånger avvisats mot bakgrund av att det fi nns
viktigare integrations- och rättvisefrågor och på grund av att man inte kunnat enas om
syftet och standarderna för en bedömning.
I ett andra skede kan språk- eller medborgarskapsvillkor införas för att öka antalet
ansökningar eller bibehålla det över tiden och för att garantera att en mycket hög andel
klarar proven, vilket resulterar i samma eller en högre andel godkända ansökningar. Genom
att fokusera på andelen som ansöker, andelen som klarar proven och andelen som erhåller
medborgarskap kan förfarandena bli mer eff ektiva och politiken mer trovärdig. Dessa
faktorer kan fungera som riktmärken för invandrarnas intresse av, satsning på och positiva
inställning till naturalisering som en väg till integration.
Det är mer sannolikt att invandrarna ansöker om naturalisering, eller fortsätter att ansöka i
samma grad, om det fi nns kostnadsfria, kvalitetscertifi erade kurser, som är tillräckligt fl exibla
för att motsvara sökandenas inlärningsbehov och praktiska behov. Statens roll kan vara
att garantera kvaliteten, antingen genom att tillhandahålla kurser, eller genom att offi ciellt
godkänna yrkescertifi erade icke-statliga organisationer och utbildningsorganisationer. Staten
kan också tillhandahålla information samt personliga rabattkuponger eller skatteavdrag så att
tjänsterna blir kostnadsfria eller man endast betalar en liten symbolisk avgift. Yrkesintyg är i en
del fall billigare och mer ändamålsenliga för både sökanden och myndigheterna.
En mycket hög andel godkända i proven kan också möjliggöras genom kostnadsfria och
lättillgängliga förfaranden och förberedelsematerial för självstudier, såsom studiehandböcker
och exempel på prov. Vidare kan de som utformar proven eller kurserna använda
sig av gemensamt överenskomna standarder såsom den gemensamma europeiska
referensramen för språk (CEF). Riktlinjer, referensstandarder och relevanta fallstudier har
utarbetats av Europarådets språkpolitiska enhet.
Handbok om integration 117
$