Handbok om integration - European Commission - Europa

More documents

Recommendations

Info

Invandrarungdomar, utbildning och arbetsmarknad Genom att undervisningens och utbildningens kvalitet och effektivitet förbättras och den görs tillgänglig för invandrarna skapas fl er och bättre yrkesmöjligheter. Detta underlättar deras inträde på arbetsmarknaden, vilket främjar den sociala sammanhållningen. Socioekonomiska faktorer och språkkunskaper har stor inverkan på de möjligheter och utmaningar som invandrarna möter i varje skede av sin utbildning, från barndom till ung vuxen ålder. Åtgärder kan vidtas för att bygga upp invandrarungdomarnas förmåga och för att förbättra kapaciteten hos de allmänna institutioner som ansvarar för att tillgodose deras inlärningsbehov. I det här kapitlet beskrivs strategier för hur man kan förbättra invandrarelevernas skolprestationer genom att förbättra skolsystemet, bygga upp lärarnas och skolförvaltningens kapacitet samt aktivt engagera unga invandrare och deras föräldrar. Det här kapitlet bygger på gemensam grundprincip nr 5, där det betonas att ”undervisnings- och utbildningssystemen i medlemsstaterna spelar en viktig roll för integrationen av nyanlända invandrarungdomar och även ungdomar i andra och tredje generationen, särskilt när det gäller språkinlärning”. 6.1 Förbättring av skolsystemet Huruvida första och andra generationens sämre skolprestationer beror på familjens språkfärdigheter och att familjen har invandrat och bosatt sig i ett nytt land – eller på andra faktorer – skiljer sig mellan olika skolsystem och ändras över tiden. Hur bra ett invandrarbarn klarar sig i skolan korrelerar i allmänhet med deras socioekonomiska status, men detta är inte hela förklaringen. I en del länder tenderar de att ha sämre – eller bättre – skolresultat än andra barn med liknande socioekonomisk status. I olika skeden av utbildningssystemet har invandrareleverna olika möjligheter och möter olika hinder. Hinder som inte åtgärdas i ett tidigt skede kan leda till värre svårigheter senare i livet, medan möjligheter som tidigt tas tillvara kan leda till nya och bättre inlärnings- och jobbmöjligheter. Tyngden av dessa ogynnsamma faktorer i olika skeden och i olika skolsystem bestämmer vilken blandning av politiska åtgärder som är lämpligast. Forskningen har visat att i en del länder eller skeden av skolsystemet påverkas en elevs prestationer mest av deras socioekonomiska status. I dessa fall blir politiken effektivare om man använder allmänna åtgärder med en bred målgrupp som omfattar såväl invandrarelever som infödda elever. Målgruppen kan utgöras av underpresterande elever, elever med en viss inriktning eller i ett visst skede, eller elever från familjer med låg socioekonomisk status. Alternativt kan en elevs prestationer, enligt vad forskningen har visat, påverkas mest av språkfärdigheterna eller av huruvida eleven i fråga har invandrarbakgrund eller inte. I dessa länder och skeden av skolsystemet blir politiken mer effektiv om man använder riktade åtgärder som specifi kt gynnar vissa kategorier av invandrare och deras efterkommande. 130 Handbok om integration
Målgruppen kan vara nyanlända, andra och tredje generationerna eller elever från hushåll där man inte talar landets språk som sitt modersmål. I skolsystemen används därför såväl riktade som allmänna åtgärder, beroende på vad som enligt forskningen är effektivast för att förbättra prestationerna. Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur inledde 2008 en diskussion i EU om dessa frågor genom sin grönbok Migration & rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem. Fler analyser och exempel på praxis fi nns i följande dokument: Den undersökning som åtföljde grönboken: Education and the Integration of Migrants: www.efms.uni-bamberg.de/pdf/NESEducationIntegrationMigrants.pdf Integrating Immigrant Children into Schools in Europe, som har utarbetats av Eurydikenätverket vid GD Utbildning och kultur: http://eacea.ec.europa.eu/ressources/eurydice/pdf/0_integral/045EN.pdf What Works in Migrant Education? A Review of Evidence and Policy Options, som har utarbetats inom ramen för OECD:s tematiska översyn av utbildning för invandrare: www.olis.oecd.org/olis/2009doc.nsf/NEWRMSFREDAT/NT00000B0A/$FILE/ JT03259280.PDF Where Immigrant Students Succeed: A Comparative Review of Performance and Engagement in PISA 2003, som har utarbetats av OECD: www.oecd.org/dataoecd/2/38/36664934.pdf Vilken roll har de politiska beslutsfattarna på utbildningsområdet, integrationsområdet och andra politikområden? Att förbättra skolprestationerna i första och andra generationen är ett mål som berör många regeringsdepartement och myndighetsnivåer. De fl esta av de faktorer som gör det svårare för invandrarelever i skolsystemet och vid inträdet på arbetsmarknaden faller inom det utbildningspolitiska ansvarsområdet. Utbildningsministeriet ansvarar för att besluta om allmänna eller riktade åtgärder. Det kan således underlätta horisontell samordning och projekt som genomförs med avdelningar vid andra ministerier, inbegripet de som arbetar med integrationsfrågor. När invandrings- eller integrationsministeriet antar riktade ungdomsprogram kan det använda sig av den sakkunskap, de principer och standarder som fi nns inom utbildningspolitiken. Andra Handbok om integration 131 Z Z Z Z
Page 1:
Tredje utgåvan Handbok om integrat
Page 4 and 5:
Denna handbok har författats av Ja
Page 6 and 7:
4 Handbok om integration
Page 8 and 9:
Förord Vid Europeiska rådets möt
Page 10 and 11:
Inledning Denna handbok om integrat
Page 12 and 13:
och engagera sig mer för att påve
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Europeiskt utbyte av information oc
Page 18 and 19:
Z Z Europeiskt utbyte av informatio
Page 20 and 21:
Z Europeiskt utbyte av information
Page 22 and 23:
Målinriktade fi nansiella instrume
Page 24 and 25:
Europeiskt utbyte av information oc
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Massmedier och integration I libera
Page 30 and 31:
Reglering av medierna Massmedier oc
Page 32 and 33:
Z Z * Arbetsmarknaden Massmedier oc
Page 34 and 35:
* Z Massmedier och integration Akt
Page 36 and 37:
Z * Massmedier och integration Dels
Page 38 and 39:
Z $ Z * $ Z Massmedier och integrat
Page 40 and 41:
$ Z Z Z * Massmedier och integratio
Page 42 and 43:
$ Z Z Z Genomförande av mångfalds
Page 44 and 45:
$ Z * Massmedier och integration EB
Page 46 and 47:
Massmedier och integration Enligt e
Page 48 and 49:
Slutsatser Massmedier och integrati
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Åtgärder för att öka medvetenhe
Page 54 and 55:
$ Z Z Z Åtgärder för att öka me
Page 56 and 57:
Z * Åtgärder för att öka medvet
Page 58 and 59:
$ Z * $ Z Z Z Åtgärder för att
Page 60 and 61:
$ Z Z Att känna till målen och hi
Page 62 and 63:
$ Z $ Z Z Åtgärder för att öka
Page 64 and 65:
Z $ Z Z Åtgärder för att öka me
Page 66 and 67:
$ Z Z Z * $ Z Z Z Åtgärder för a
Page 68 and 69:
$ Z Åtgärder för att öka medvet
Page 70 and 71:
Z * $ Z Z Åtgärder för att öka
Page 72 and 73:
* $ Z Z Åtgärder för att öka me
Page 74 and 75:
* $ Z Z Z Z Åtgärder för att ök
Page 76 and 77:
Åtgärder för att öka medvetenhe
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Dialogplattformar Dialog mellan kul
Page 82 and 83: * Dialogplattformar sig många nyan
Page 84 and 85: $ Z * $ En rättslig ram som underl
Page 86 and 87: $ Z * Dialogplattformar En samråds
Page 88 and 89: Z $ Z Z Dialogplattformar Diaspora
Page 90 and 91: * $ Z Z Z Finansiering: en partners
Page 92 and 93: * $ Z $ Z Dialogplattformar förtro
Page 94 and 95: $ Z $ Z Z Dialogplattformar Den tys
Page 96 and 97: $ Z Z Dialogplattformar ”Dialogda
Page 98 and 99: * $ Z Z Dialog och utbyte Dialogpla
Page 100 and 101: $ Z $ Z Z Dialogplattformar I augus
Page 102 and 103: 100 Handbok om integration
Page 104 and 105: Förvärvande av medborgarskap och
Page 106 and 107: Z Z Z Förvärvande av medborgarska
Page 108 and 109: * Förvärvande av medborgarskap oc
Page 110 and 111: * $ Z Z Förvärvande av medborgars
Page 112 and 113: $ Z * Förvärvande av medborgarska
Page 116 and 117: * Z * Förvärvande av medborgarska
Page 118 and 119: $ Z Förvärvande av medborgarskap
Page 120 and 121: $ Z Z Z Förvärvande av medborgars
Page 122 and 123: $ Z Z * $ Z Förvärvande av medbor
Page 124 and 125: * $ Z Z Z Förvärvande av medborga
Page 126 and 127: Z $ Z Z Förvärvande av medborgars
Page 134 and 135: * Invandrarungdomar, utbildning och
Page 136 and 137: * $ Invandrarungdomar, utbildning o
Page 138 and 139: * $ Z Invandrarungdomar, utbildning
Page 140 and 141: $ Z * Invandrarungdomar, utbildning
Page 142 and 143: * $ Z Z Invandrarungdomar, utbildni
Page 144 and 145: * $ Z Z Invandrarungdomar, utbildni
Page 146 and 147: Z * Invandrarungdomar, utbildning o
Page 148 and 149: * $ Z * $ Z Z Z Invandrarungdomar,
Page 150 and 151: $ Z Z Z Invandrarungdomar, utbildni
Page 152 and 153: Z $ Z Invandrarungdomar, utbildning
Page 154 and 155: $ Z Z $ Z Invandrarungdomar, utbild
Page 156 and 157: $ Z $ Z Utvidgning av nätverken In
Page 158 and 159: Slutsatser Invandrarungdomar, utbil
Page 162 and 163: 1. Integration är en dynamisk dubb
Page 164 and 165: I bilagorna till den första och de
Page 166 and 167: praxisen? Vilka ”nästa steg” s
Page 168 and 169: Belgien Vice premiärministerns kan
Page 170 and 171: Avdelningen för aktivt medborgarsk
Page 173 and 174: Bilaga IV Källor i urval Handbok o
Page 175 and 176: Jobs for Immigrants (Vol. 2): Labou
Page 177: Europeiska kommissionen Handbok om
Page 180: Denna handbok innehåller god praxi
show all

Handbok om integration - European Commission - Europa

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?