Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> <strong>2009</strong>:<strong>34</strong> Överväganden om behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar<br />
2.3 Tidigare överväganden om företagsformer utan<br />
personligt betalningsansvar<br />
En uppdelning i privata och publika aktiebolag infördes i svensk<br />
rätt 1995. 2 Dessförinnan hade lagstiftaren motsatt sig en uppdelning<br />
i två former. Den svenska <strong>aktiebolagslagen</strong> ansågs vara så<br />
flexibel att den passade såväl små bolag med ett fåtal ägare som<br />
stora bolag med spritt ägande. I samband med att lagen behövde<br />
anpassas till EG-rättens krav samt för att likställa lagstiftningen<br />
med övriga medlemsstaters övervägdes frågan på nytt. Det övervägdes<br />
om en modell med två bolagsformer reglerade i separata lagar<br />
eller om en lag med två kategorier av bolagsformen var mest tilltalande.<br />
Lagstiftaren bedömde att modellen med en lag och två<br />
kategorier av aktiebolag var att föredra.<br />
Långt före denna uppdelning av aktiebolagsformen lade Bolagskommittén<br />
1978 fram ett förslag till en helt ny lag om s.k. andelsbolag<br />
i delbetänkandet Andelsbolagslag (<strong>SOU</strong> 1978:66). Bakgrunden till<br />
utredningen var att en höjning av aktiekapitalet för aktiebolag skett<br />
samt att framför allt småföretagen framfört önskemål om att det i<br />
svensk lagstiftning skulle erbjudas ett alternativ till aktiebolaget.<br />
Aktiebolagslagen användes som modell vid utarbetande av förslaget<br />
till andelsbolagslagen, dock med en anpassning till att lagen var avsedd<br />
att framför allt användas av mindre företag med ett begränsat delägarantal.<br />
Exempelvis ansågs den för aktiebolag gällande gränsen för minimikapital<br />
om 50 000 kr vara alltför hög för mindre bolag. Det föreslogs<br />
därför att den nedre gränsen för insatskapitalet i andelsbolag<br />
skulle vara 20 000 kr.<br />
Kommitténs förslag utsattes vid remissbehandlingen för omfattande<br />
kritik. Många remissinstanser vitsordade i och för sig att särskilda<br />
regler för de mindre företagen kunde behövas men ansåg inte<br />
att kommitténs förslag tillgodosåg dessa behov. De mindre företagens<br />
särskilda problem borde i stället lösas inom <strong>aktiebolagslagen</strong>s<br />
ram. Med hänsyn till remisskritiken beslutade regeringen att kommitténs<br />
förslag till andelsbolagslag inte skulle genomföras. 3<br />
2 <strong>SOU</strong> 1992:83, Prop. 1993/94:196.<br />
3 <strong>SOU</strong> 1992:83 s. 111.<br />
135