Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> <strong>2009</strong>:<strong>34</strong> Låneförbud<br />
ningar i finansieringen av internationella koncerner inklusive s.k.<br />
cash pool-avtal. 12 Varken undantaget i 21 kap. 2 § 3 ABL för kommersiella<br />
lån eller möjligheten att söka dispens är härvid godtagbara<br />
lösningar på problemet; alltför mycket osäkerhet föreligger beträffande<br />
omfattningen av undantaget för kommersiella lån och<br />
dispensmöjligheten innebär en onödig och krånglig omgång.<br />
Mycket talar redan av den anledningen för att i vart fall avskaffa<br />
låneförbudet i förhållande till andra företagsgrupper utanför EES<br />
som motsvarar en svensk koncern. Det kan därvid allvarligt ifrågasättas<br />
varför det ska vara tillåtet för ett svenskt bolag att låna ut<br />
pengar eller säkerställa lån till exempelvis ett rumänskt moderbolag,<br />
medan motsvarande handlingar är förbjudna i förhållande till ett<br />
amerikanskt eller schweiziskt moderbolag.<br />
Det kan noteras att om det amerikanska eller schweiziska moderbolaget<br />
äger det svenska bolaget genom exempelvis ett holländskt<br />
bolag träffas inte utlåning direkt från det svenska bolaget till den<br />
amerikanska eller schweiziska mormodern av låneförbudet. Skillnaderna<br />
– som naturligtvis har sin grund i EU:s icke-diskrimineringsprincip<br />
– kan svårligen motiveras utifrån ett praktiskt eller borgenärsskyddsperspektiv.<br />
Det kan inte vara mer eller mindre lämpligt att<br />
låna pengar till samma aktieägare om det finns ett bolag inskjutet<br />
mellan det svenska bolaget och aktieägaren eller inte.<br />
Än mer slumpartad framstår regleringens träffyta om man ser<br />
närmare på hur den träffar styrelseledamöter och närstående i företagsgrupper<br />
av olika konstellationer. Lagen förbjuder exempelvis<br />
ett svenskt aktiebolag att låna ut pengar till en styrelseledamot i<br />
bolaget eller i ett av dess dotterbolag eller i dess (svenska)<br />
moderbolag. Den hindrar emellertid inte lån till en styrelseledamot<br />
i ett holländskt bolag som äger aktierna i bolaget. Inte heller hindrar<br />
det lån till en styrelseledamot i ett svenskt systerbolag till bolaget,<br />
som också ägs av det svenska bolaget.<br />
Av det ovanstående framgår att det inte heller går att bortse från<br />
att det i dagsläget finns stora möjligheter att kringgå förbudsreglerna<br />
både avseende närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet.<br />
Detta kan exempelvis ske genom nyttjande av andra<br />
associationsformer än ett svenskt aktiebolag eftersom förbudsreglerna<br />
inte omfattar lån från t.ex. handelsbolag, kommanditbolag<br />
eller ekonomiska föreningar. Därigenom skapas en ”intern” konkurrens<br />
mellan aktiebolagsformen och andra associationsformer som<br />
12 Se t.ex. regeringens beslut i dispensärende Ju 2000/3320/LI.<br />
247
Change language