Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen

SOU 2009:34 Aktiebrev och aktiebok
eller hon är införd i aktieboken och vad som är infört i aktieboken
om aktieägaren och dennes aktier, s.k. aksjebevis. Meddelandet är
inte i sig ett dokument som legitimerar innehavaren eller ger organisatoriska
eller ekonomiska rättigheter till innehavaren. Sker någon
ändring ska aktieägaren få meddelande om detta.
Sakrättsligt skydd uppkommer i och med att bolaget underrättats
om överlåtelsen. Därmed har vid dubbelöverlåtelse den överlåtelse
företräde som bolaget först fick kännedom om och skyddet
mot en överlåtares borgenärer uppkommer när bolaget har underrättats
om överlåtelsen.
En pantsättning av aktie får rättsverkan när bolaget meddelats
om pantsättningen. När bolaget mottar ett meddelande om att en
aktie är pantsatt, ska pantsättningen med datum för inskrivandet
samt panthavarens namn och adress införas i aktieboken. Om panthavaren
begär det ska bolaget avge en förklaring om att panträtten
är införd i aktieboken.
Både aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper ska enligt lov om
ligningsforvaltning (ligningsloven) årligen lämna upplysningar till
aktieägarregistret som har betydelse för skatteläggningen av
aktieägarna. Bland dessa upplysningar ingår att ange de tio eller
tjugo största aktieägarna, beroende av om bolaget räknas som ett
stort eller mindre bolag, samt ändringar i aktieägarkretsen under
året. Upplysningarna om ägarförhållandena blir tillgängliga för allmänheten
genom de s.k. Brønnøysundregistrene samt andra kommersiella
databaser.
För att bolagen och rättighetsinnehavare skulle få möjlighet att
inrätta sig efter de nya reglerna enligt aktiebrevsreformen gällde en
ettårig övergångsperiod. Denna innebar att aksjeselskaper stiftade
före ikraftträdandet hade att ett år därefter på sig att tillse att upplysningarna
i aktieboken motsvarade de nya bestämmelserna. Vidare
innebar övergångsordningen att den tidigare lagens regler om aktiebrev
och rättsverkan vid överlåtelse och pantsättning gällde i ett år
efter det att reformen trätt i kraft. Aktieägare och panthavare hade
alltså ett år på sig att meddela bolaget om sin rätt. Att aktiebrevens
legitimations- och rättsverkningar därefter försvann innebar dock
inte att de underliggande rättigheterna till aktien också försvann.
Övergången från ett pappersbaserat till ett papperslöst system
har i Norge inte uppfattats medföra några särskilda problem utan i
stället som en förenkling. 5
5 Uppgift från bl.a. norska Justitiedepartementet.
183