Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen

Aktiebrev och aktiebok SOU 2009:34
aktiebreven och aktieboken fick därmed en större betydelse. 4 Bakgrunden
till reformen var att den tidigare ordningen ansågs vara
förenad med vissa olägenheter, bl.a. att aktiebrev ofta förkom, vilket
gjorde det svårt för aktieägarna att utöva sina rättigheter. Systemet
med aktiebrev gjorde det också i många fall svårt att veta vilka som
var aktieägare och berättigade att delta i bolagsstämma. Mot detta
vägdes aktiebrevens roll i en effektiv omsättning av aktier. Det påpekades
emellertid att aktier i mindre bolag relativt sällan bytte
ägare och att det framför allt var i mellanstora bolag som det fanns
en viss omsättning av aktierna. Argumentet om en effektiv omsättning
ansågs därför inte vara av avgörande betydelse.
För de bolag som väljer att föra aktieboken själv gäller följande.
Aktieboken ska innehålla uppgift om aktieägarna med angivande av
namn eller firma, födelsedatum eller organisationsnummer, adress,
antal aktier och aktiernas nummer samt, i förekommande fall, de
aktieslag till vilken aktien hör. Aktieboken ska vidare innehålla
uppgift om panträtt och innehavare av panträtt. Aktieboken, som
är offentlig för envar, ska föras på ett betryggande sätt och kan
föras elektroniskt. Bolaget ska bevara upplysningar om tidigare aktieägare
i minst tio år. Det är styrelsen som ansvarar för att aktiebok
förs enligt lagens regler och brister i ansvaret kan medföra straff-
och skadeståndsansvar.
De förvaltningsrättigheter som tillkommer en aktieägare får utövas
först när aktieägaren är införd i aktieboken, eller när ett förvärv
är anmält och har godtagits av bolaget. Innehållet i aktieboken
har däremot inte någon avgörande betydelse för de ekonomiska
rättigheterna. Detta hänger samman med att de ekonomiska rättigheterna
i stor utsträckning kan skiljas från själva aktien. Vid
exempelvis utdelning måste därför den som fordrar betalning visa
att han eller hon är rätt mottagare. Vid tvist kan bolaget hålla inne
betalningen till dess rättsförhållandena är utredda. Inte heller förköps-
och lösningsrätt eller optionsrättigheter registreras i aktieboken.
En aktieägare kan alltjämt kräva att bolaget ställer ut ett teckningsrättsbevis.
Detta är ett omsättningsbart dokument som följer
norska skuldebrevslagens regler om negotiabla dokument.
När en aktie skiftar ägare, genom exempelvis arv eller överlåtelse,
ska den nye ägaren meddela bolaget detta. Bolaget ska införa
den nye ägaren i aktieboken och ange datum för införandet. Därefter
ska bolaget ge den nye aktieägaren ett meddelande om att han
4 Ot.prp. nr. 23 (1996–97) avsnitt 8, NOU 1996:3 avsnitt 8.2 och Ot.prp. nr. 36 (1993-94)
s. 94-96.
182