Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> <strong>2009</strong>:<strong>34</strong> Bosättningskrav<br />
torde vara extremt begränsad med tanke på de försvinnande få mål<br />
om utkrävande av skadestånd enligt <strong>aktiebolagslagen</strong> som når högre<br />
instans. Den praktiska betydelsen av bosättningskravet i detta avseende<br />
är därför oklar. Att man i England, Tyskland och Förenta staterna<br />
synbarligen utan större samhällsekonomiska förluster klarar<br />
sig utan att kunna verkställa domar mot styrelseledamöter bosatta i<br />
länder med vilka man saknar verkställighetskonventioner tyder på<br />
att ett bosättningskrav snarlikt det svenska kan undvaras. Ett motsvarande<br />
resonemang kan göras gällande avseende såväl stiftare som<br />
likvidatorer, och bosättningskravet för firmatecknare blir mot<br />
denna bakgrund än mer långsökt och svårmotiverat.<br />
Konkurrenskraft vid nyetableringar<br />
Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt vid nyetableringar av<br />
utom-europeiska (i betydelsen utom-EES) företag inom EU räcker<br />
det inte med att skapa ett företagarvänligt klimat. Därutöver krävs<br />
att bolagsrätten och lagstiftningen i övrigt inte uppställer för<br />
många praktiska hinder för etablering. Bosättningskravet, som förhindrar<br />
utom-europeiska företag från att tillsätta den ledningspersonal<br />
man önskar i ett svenskt dotterbolag, är ett sådant praktiskt<br />
hinder som vid en helhetsbedömning av lämpliga etableringsländer<br />
inom unionen kan ge Sverige en konkurrensnackdel. Med hänsyn<br />
till den omständliga procedur med tidsbegränsade dispenser som<br />
Bolagsverket ger från kravet utgör dispensmöjligheten härvidlag<br />
inte ett tillräckligt substitut.<br />
Detta och andra ovan redovisade skäl samt den omständigheten<br />
att bolaget alltid ska bemyndiga en särskild delgivningsmottagare<br />
om det inte finns någon behörig ställföreträdare som är bosatt i<br />
Sverige, ger sammantaget vid handen att bosättningskravet i den<br />
svenska aktiebolagslagstiftningen för stiftare, styrelseledamöter,<br />
verkställande direktör och deras suppleanter samt för firmatecknare<br />
och likvidator bör avskaffas. I den mån enskilda bolag därefter<br />
bedömer bosättningsfrågan vara av vikt torde inte hinder föreligga<br />
för dessa att inta bestämmelser motsvarande de nu lagstadgade i<br />
bolagsordningen. De eventuella risker som ett avskaffande av<br />
bosättningskravet kan innebära när det gäller bekämpandet av ekonomisk<br />
brottslighet uppvägs alltså av de fördelar som förslaget ger.<br />
En uppföljning av förslagets effekter kan dock vara motiverat viss<br />
tid efter ikraftträdandet.<br />
229
Change language