Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., SOU 2009:34 - Regeringen

Bosättningskrav SOU 2009:34
ingen annan behörighet än rätten att med laga verkan ta emot delgivning
å bolagets vägnar. 3 Enligt 25 kap. 11 § första stycket 1 ABL kan
ett bolag som är skyldigt att ha en särskild delgivningsmottagare men
inte utser någon sådan tvingas gå i likvidation.
Motsvarande bestämmelser finns i associationsrättslig lagstiftning
som gäller för banker, försäkringsbolag, ekonomiska föreningar och
utländska filialer. Vidare ska enligt 4 § första stycket andra punkten
revisorslagen (2001:883) revisorer, och därmed revisorssuppleanter,
vara bosatta i Sverige, i en annan stat inom EES eller i Schweiz, såvida
inte Revisorsnämnden under vissa förutsättningar enligt 4 § andra
stycket revisorslagen medgivit undantag. Nämnas kan också att minst
halva antalet likvidatorer, som inte är bolagsmän, enligt 2 kap. 37 §
lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag ska vara bosatta
inom EES, om inte regeringen, eller den myndighet som regeringen
bestämmer, för ett särskilt fall tillåter något annat. Något bosättningskrav
för bolagsmän i ett handelsbolag finns dock inte.
Vid Bolagsverkets bedömning av bosättningskravet är det den
som är folkbokförd i Sverige som räknas som bosatt i Sverige. Den
som inte är folkbokförd i Sverige räknas alltså, oavsett om denne är
svensk medborgare, som bosatt utrikes i det land som personen bor
i, har anknytning till eller kommer ifrån.
Det aktiebolagsrättsliga regelverket bör i möjligaste mån vara
utformat så att detta innebär en konkurrensfördel för företag i Sverige.
Bosättningskravet kan utgöra ett allvarligt hinder för företag i
länder utom EES att utse de personer de önskar till styrelseledamöter,
verkställande direktör och firmatecknare i sina svenska dotterbolag.
Kraven kan för dessa framstå som svårbegripliga och krångliga.
Det finns därför skäl att överväga om motiveringarna för
bosättningskraven i svensk rätt alltjämt gör sig gällande. 4 Översynen
avser enbart den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen.
7.2 Bakgrund till dagens bosättningskrav
Före 1895 saknade den svenska aktiebolagslagen medborgarskaps- och
bosättningskrav. Genom 1895 års aktiebolagslag, 5 infördes kravet att
stiftare och styrelseledamöter skulle vara bosatta i Sverige samt,
beträffande styrelseledamöter, svenska medborgare. Efter dispens fick
3 Prop. 1992/93:68 s. 63 och 72.
4 Svernlöv, Om ABL:s bosättningskrav för styrelseledamot och VD, SvJT 1997 s. 22.
5 Lag 1895:65.
222