Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Fyra perspektiv
Ungdomspolitiken och all offentlig verksamhet för unga utgår från fyra grundläggande
perspektiv: självständighetsperspektivet, rättighetsperspektivet, mångfaldsperspektivet och
resursperspektivet. Dessa perspektiv är inte formulerade i mål – utan utgör perspektiv och
förhållningssätt som är grundläggande för hur politiken och i sin tur insatser ska bedrivas inom
de myndigheter vars verksamhetsområden berör unga.
Självständighetsperspektivet innebär att samhället ska stödja ungas möjligheter till
självständighet och oberoende. Det innebär att ungas väg till vuxenblivande och frigörelse
från föräldrarna ska underlättas. Faktorer som skapar beroende och minskar den unga
personens handlingsutrymme ska undanröjas, oavsett om det handlar om företeelser som
tvång, förtryck och diskriminering eller stereotypa könsroller.
Rättighetsperspektivet grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och
deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Samhället ska ge unga social och ekonomisk
trygghet, god hälsa och möjlighet till utveckling. De har rätt att vara med och påverka sitt
eget liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen. I fokus för varje ung människas individuella
rättigheter ligger rätten till utbildning av hög kvalitet, god hälsa, en trygg tillvaro, ett
utvecklande arbete och en stabil ekonomisk situation.
Mångfaldsperspektivet innebär att en mångfald av livsstilar bland unga är värdefullt och ska
bejakas. Ungdomsgruppen är heterogen, ungas förutsättningar varierar bland annat beroende
på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk bakgrund, geografisk hemvist,
eventuella funktionshinder och sexuell läggning.
Resursperspektivet innebär att ta vara på ungas unika kunskaper och erfarenheter. Ungas
egna resurser måste tas till vara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmarknaden
och i folkrörelserna. I praktiken innebär det att unga ska ges inflytande över den verksamhet
som påverkar dem (proposition 2004/05:2).
Ett av motiven till det uppdrag Ungdomsstyrelsen fick att utbilda om insatser som kan
förebygga mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck
är att detta kränker de rättigheter som barn och unga har och medför lidande som får
konsekvenser för deras hälsa både här och nu och längre fram i deras liv. Samhället måste
förbättra sina insatser för att ungas utsatthet för fysiskt och psykiskt våld ska minska.
Inom uppdraget som Ungdomsstyrelsen fick skulle vi fokusera på förebyggande insatser mot
mäns våld mot flickor och unga kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtyck och utbilda
nyckelpersoner om detta. Hur stora är då problemen som ska förebyggas Här följer en kort
genomgång av hur våld drabbar unga människor, flickor och pojkar, unga kvinnor och unga
män. Genomgången är inte heltäckande, utan syftar till att ge en inblick i framförallt flickors
och unga kvinnors utsatthet för våld.
9