Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Tyvärr kan vårdnadshavare också förhindra insatser som samhället vill göra för att hjälpa barn
och unga. Barn och unga som far illa inom familjen vågar inte alltid berätta, har ofta inte någon
talan och tillfrågas inte av myndigheter. Många gånger ligger problem inom familjen bakom
unga människors problem som till exempel drogmissbruk, självskadebeteende och ätstörningar.
Det är därför inte säkert att unga människor får den hjälp de behöver, samhällets insatser är mer
inriktade på att behandla flickors och pojkars eget riskbeteende än att de får hjälp att hantera
problem som rör utsatthet inom familjen (Ungdomsstyrelsen 2007a).
Våld i kärlekens namn
Kvinnor och barn som drabbas av våld utsätts oftast inomhus, i sitt eller någon annans hem,
bakom stängda dörrar. Mäns våld mot kvinnor och föräldrars våld mot barn sker i hemmet där
det sällan finns andra vittnen än de inblandade själva. Våld kan förekomma i alla slags
parrelationer, även i samkönade relationer.
Att lyfta fram kvinnors erfarenheter av mäns våld i den privata sfären har en ganska kort
historik i Sverige och i övriga länder i Europa. Det var under 1970-talet när kvinnorörelsen
växte sig stark som våld mot kvinnor och våldtäkt började lyftas fram som problem som
orsakade stort fysiskt och psykiskt lidande (Lewis Herman 2007). Våld och sexuellt våld i en
partnerrelation är fortfarande ett tabubelagt ämne, få kvinnor och män träder fram och berättar
om erfarenheter av att vara offer eller förövare.
Enligt Brottsförebyggande rådet har det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige minskat med
mellan 20 och 30 procent sedan 1970-talet. I genomsnitt dödas 15–20 kvinnor varje år av en
man som de har eller har haft en nära relation till, alltså av en make, sambo, fästman eller
pojkvän. Svartsjuka och problem i samband med separationer är det vanligaste motivet till att
män dödar kvinnor. Inte sällan har det dödliga våldet föregåtts av polisanmälningar om
misshandel. Kvinnor är det vanligaste dödsoffret för dödligt våld inom familjen
(Brottsförebyggande rådet 2007).
Många kvinnor och män är utsatta för fysiskt och sexuellt våld i samkönade relationer. Det visar
studien Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer (RFSL 2008). Studien
bygger på cirka 2 000 personers svar där alla ingick i lhbt-gruppen (lhbt står för lesbiska,
homosexuella, bisexuella och transpersoner). Svaren visade att ungefär en fjärdedel av dem var
utsatta för våld i en nuvarande relation eller hade varit utsatta för våld i en tidigare relation. Den
tidigare relationen kunde dock ha varit en heterosexuell relation. För en person som tillhör lhbtgruppen
och blir utsatt för våld av en partner kan det vara extra svårt att söka hjälp av samhället.
Dels är det generellt svårt att prata om övergrepp som skett i den privata sfären, dels innebär det
att de måste beskriva sin sexuella läggning.
Det som gör våld mellan män och kvinnor och inom relationer speciellt är att det är inom en
kärleksrelation som våldet förekommer. Det är den partner du lever med som är hotet och det
ligger ofta starka känslomässiga skäl bakom att det är svårt att anmäla en person som står eller
har stått nära.
Flickor och unga kvinnor mellan 13 och 25 år är särskilt i riskzonen för sexuellt våld som
våldtäkt och sexuella övergrepp. Av förövarna i anmälda våldtäkter mot personer över 15 år är
100 procent män medan 97 procent av offren är kvinnor. I den statistik som redovisas i tabell 1
gäller 29 procent av anmälningarna unga under 18 år, alltså per definition barn, och av dem
gäller 15 procent barn under 15 år. Medianåldern i statistiken ligger på 26 år för offren. Den
största andelen (32 procent) av de våldtäkter som drabbar unga som är 15 år eller äldre begås av
en pojke eller man som de har eller har haft en relation med. Näst vanligast (27 procent) är att
offret är ytligt bekant med gärningsmannen, de kan ha träffat en kille en kväll ute. Tredje
vanligaste kategorin (20 procent) är att offret är obekant med gärningsmannen. Även bland dem
som är under 15 år känner vanligtvis offret gärningsmannen, som kan vara en familjemedlem
eller släkting.
14