Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Det intressanta med Björktomtas modell är att den utöver att ge en idealbild av förebyggande
arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, dessutom kan användas som tankemodell för att
bygga upp ett strukturerat arbete mot mäns våld mot flickor och unga kvinnor. Lägg till
Socialstyrelsens modeller kring universell, selektiv och indikativ prevention och det går att
utveckla en analysmodell som dels kan användas för att lägga upp en strategi för olika insatser,
dels kan användas för att analysera brister som finns i det nuvarande systemet för arbetet mot
mäns våld mot flickor och unga kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att
använda begreppen generella insatser, selektiva insatser och indikativa insatser vill vi här ge
exempel på olika arenor som skulle kunna förstärka arbetet med dessa frågor.
Universella insatser
Universell prevention handlar framförallt om att samhällets institutioner ska ge alla medborgare,
barn, unga och vuxna, tillgång till kunskap och information samt erbjuda tillfällen till dialog
kring normer och värderingar. Insatserna bör vara formulerade på demokratiska grundvalar.
Med barnkonventionen och konventionen om kvinnors rättigheter som utgångspunkter skulle
till exempel frågor som rör barns rättigheter och förbudet mot våld mot barn och kvinnor kunna
diskuteras tydligare med föräldrar som besöker MVC och BVC. Föräldrarna är centrala för
barns och ungas välbefinnande.
Familjen är också samhällets minsta enhet. En familj med goda relationer mellan medlemmarna
är sannolikt en av de starkaste hälsofrämjande faktorerna i ett samhälle. Det är viktigt att de som
blir föräldrar har kunskap om barn och barns utveckling för att kunna stödja dem på bästa sätt.
Det finns inte någon annan samhällsinstans som kan stå för denna grundläggande trygghet i en
människas liv. Förskoleverksamheter, fritidsverksamheter och skolan är viktiga arenor för att
fortsätta arbetet med föräldrar kring dessa frågor. Dels för att verksamheterna strävar efter att
vara organiserade på ett sådant sätt att till exempel stereotypa könsroller motarbetas, dels för att
de erbjuder föräldrar möjlighet till dialog om verksamheterna och varför det är viktigt att unga
får kunskaper om till exempel sex och samlevnad.
Många som immigrerar till Sverige, antingen som flyktingar eller via anhöriginvandring,
kommer från länder där det är diktatur, där kvinnor kan ha ett minimum av rättigheter, där
homosexualitet kan vara förbjudet och barnaga tillåtet. Att män, kvinnor och barn som kommer
till Sverige får relevant information om sina rättigheter är också ett viktigt område för att
förebygga våld mot kvinnor och barn genom universella, selektiva och indikativa insatser.
Migrationsverkets olika mottagningar som möter människor som kommer hit spelar en viktig
roll i det förebyggande arbetet. De är ofta den första kontakten med samhället för en person som
söker asyl och uppehållstillstånd. För dem som blir nya svenska medborgare kan
undervisningen Svenska för Invandrare (SFI) och förberedelseklasser kanske vara en av de få
arenor där det är möjligt att diskutera värdegrundsfrågor i grupp tillsammans med en lärare.
Inom ramen för undervisningen kan män, kvinnor, flickor och pojkar få kunskap och möjlighet
att diskutera och reflektera över mötet med det svenska samhället. Där finns möjlighet att ha en
dialog om frågor som hälsa, sexualitet, demokrati, kvinnors och barns rättigheter, jämställdhet
och mänskliga rättigheter.
Enligt globala attityd- och värderingsstudier som till exempel Ingelharts och Wezlels
världskarta över attityder och värderingar så skiljer sig svenskarnas värderingar mycket från
andra länders. Som visas i figur 3 så ligger Sverige långt upp till höger. Enligt Ingelhart beror
Sveriges placering på att vi ingår bland de länder i världen där en stadig ekonomisk utveckling
medfört att en allt större andel av befolkningen tar överlevnad som självklar. Sverige har lägst
spädbarnsdödlighet i världen. Välfärd, frånvaro av krig med mera har gjort att våra
prioriteringar handlar mer om subjektivt välbefinnande, subjektiva uttryck och livskvalitet, än
om ren överlevnad (www.worldvaluessurvey.org).
20