Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Dina rättigheter är våra skyldigheter
föreläsare: Sonia Sherefay
text: Johan Pihlblad
Vad barns rättigheter egentligen innebär leder ofta till missuppfattningar hos invandrade barn och
deras föräldrar. Svåra och abstrakta begrepp som demokrati och FN:s barnkonvention måste därför
diskuteras och förklaras. I dag når samhällets information ofta bara till barnen, men det är föräldrarna
som bör vara den primära målgruppen, anser Sonia Sherefay, föreläsare, folkbildare och författare till
boken Barnen i våra hjärtan.
– Barns rättigheter är vuxnas skyldigheter, säger hon.
Vad är egentligen en barnhandläggare hos Migrationsverket Är det en person som lägger sin hand på
ett barn Och vad innebär märkliga uttryck som att barnets bästa alltid ska komma i första rummet Är
det ett rum vi talar om, eller Det är relevanta frågor för någon som ännu inte lärt sig svenska. Sonia
Sherefay arbetar för att hjälpa flyktingar och invandrare att förstå vardagen i sitt nya land. Inte minst
när det kommer till barns rättigheter.
Sonia Sherefay kom till Sverige från Egypten och delar erfarenheter med dem hon undervisar och
skriver om. Men beröringspunkter finns mellan alla kulturer, påpekar hon. Hon inledde därför sin
föreläsning med att läsa Stig Dagermans dikt Flykten valde oss på arabiska och sedan på svenska.
– Jag brukar göra så när jag föreläser för personal som arbetar i invandrartäta områden. Jag tycker att
det är viktigt att inleda med något som ni inte förstår för att få er att förstå hur svårt det kan vara att
komma hit som flykting. Inte bara språket utan allt som är nytt är svårt. Dikten påminner också om
min och andras resa hit.
I samtal över kultur- och språkgränser är det viktigt att hitta uttryck och berättelser där det går att
känna igen sig. Vi bör söka likheter när vi talar om olikheter, anser hon. Målet är att hitta en länk
mellan kulturerna och se det som förenar oss människor. På samma sätt som Dagermans dikt skapar
igenkänning drar hon, i sin undervisning, gärna parallellen till Karl-Oskar och Kristina och den
svenska utvandringen till Amerika och de problem och möjligheter som de upplevde.
Stora förändringar krävs
Det kan vara mycket problematiskt att förstå det svenska samhället. Språkliga missförstånd såväl som
kulturella skillnader sätter käppar i hjulet. Särskilt svårt är det för föräldrar som har låg
utbildningsnivå eller kanske ingen formell utbildning alls. Många är vana vid att barnuppfostran sker i
stora nätverk bestående av släktingar, vänner och grannar. När nätverket försvinner uppstår ett
tomrum. I Sverige ersätts den sociala miljön istället av samhällets institutioner, förskola, skola, FN:s
barnkonvention, och lagar, till exempel barnagalagen och socialtjänstlagen. Föräldrar blir osäkra och
förvirrade när de inte förstår innebörden. De tror att det är samhället som ska ta över föräldrarollen,
berättar Sonia Sherefay.”Jag begriper det inte för ingenting av det finns i mitt land!”, brukar hon ofta
få höra av vuxna och föräldrar. Många föräldrar ger vika och abdikerar i sin viktiga roll som fostrare.
Förändringar sker även inom familjen. I patriarkala samhällen har mannen en överordnad roll i
familjen och ansvaret som familjeförsörjare. Kvinnorna och barnen hamnar i underläge. I Sverige
vänds denna familjepyramid ofta uppochner. Kvinnorna har lättare än männen att få jobb, och barnen
har i många fall bättre kunskaper i det svenska språket och om den svenska kulturen än vad föräldrarna
har.
– Barnen kan bli föräldrarnas föräldrar, säger Sonia Sherefay.
9