Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen anser att det behövs en teoretisk grund att utgå från för att kunna arbeta fram
strategier för förebyggande och främjande arbete. Inom arbetet med att göra insatser för barn
och unga som far illa eller riskerar att fara illa har andra myndigheter tagit fram teoretiska
verktyg. Vi har i arbetet med uppdraget använt modeller som beskrivs i rapporter av
Länsstyrelsen i Stockholm, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för
skolutveckling (nuvarande Skolverket).
Rapporterna Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa
(Socialstyrelsen 2007) och Tänk Långsiktigt – en samhällsekonomisk modell för prioriteringar
som påverkar barns psykiska hälsa (Socialstyrelsen 2004) lyfter fram modeller för hur man kan
tänka kring preventiva insatser för att förbättra barns och ungas hälsa. De utgår från
folkhälsoarbetet där man har definierat insatser för barn och unga i tre olika områden:
hälsofrämjande – för alla
förebyggande – för dem i riskzon
behandlande – för dem som behöver särskilt stöd.
Modellerna går i korthet ut på att väl utformade kan insatser främja en god fysisk och psykisk
hälsa och minska samhällets kostnader för insatser av socialtjänst, hälso- och sjukvård. Bra
verksamheter kommer att arbeta med att alla barn och unga får kunskap och information, de
kommer dessutom att fånga upp unga som är i riskzonen och förebygga att de till exempel
utvecklar missbruk eller begår brott. De barn och unga som behöver behandlande insatser får
detta. Tanken bakom folkhälsopolitiken är att tidiga insatser förebygger problem senare i livet
(SOU 2000:91). I Strategi för samverkan används begreppen universell prevention, selektiv
prevention och indikativ prevention. Dessa begrepp är de som Ungdomsstyrelsen har använt då
vi utvecklat arbetet med uppdraget.
17