Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Att människan har mycket kultur betyder däremot inte att allt hon tar sig för är en del av en kultur,
säger Mikael Kurkiala bestämt. Om handlingen är kulturell eller inte går att testa på ett enkelt sätt,
anser han. Ställ bara frågan:
Går handlingen att legitimera genom att åberopa en uppsättning normer och värderingar som delas av
andra i min gemenskap
Om svaret är ja uttrycker handlingen gemensamma normer och värderingar. Den är då en kulturell
handling.
Pedofili och incest förekommer i vårt samhälle, men det är inte handlingar som legitimeras av vår
omgivning. Dessa beteenden går alltså inte att förklara i kulturella termer. Tvärtom, de är brott mot vår
kultur. Hur är det då med hedersrelaterat våld och hedersmord Finns det gemenskaper med normer
och värderingar som legitimerar dessa brott Ja, slår Mikael Kurikala fast. Inom vissa kulturer är detta
legitima handlingsalternativ, bland annat i kurdiska kulturer som Fadime Sahindal var en del av.
Synen på individen i en hederskultur
I hederskulturer är kollektivet helt och hållet överordnad individen, vilket kan framstå som främmande
för oss i vårt individcentrerade samhälle. Fadime Sahindal växte upp i en stark kurdisk miljö där
poängen med hennes liv var att hon skulle gifta sig och föda barn till släkten. Men Fadime ville ha
frihet som individ, en frihetslängtan som inte accepterades av hennes omgivning. I hennes kultur anses
vissa beteenden vara ett hot mot släkten, dess anseende och i förlängningen dess överlevnad. Kvinnors
liv blir här särskilt begränsade. När hon trotsade sin kultur blev det till slut för mycket för hennes
släkt. Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa, men med stöd av andra släktingar.
Hedersmord är en god handling utifrån det kulturella perspektivet, förklarar Mikael Kurkiala. Eller
kanske snarare ett nödvändigt ont. Det utförs för att återupprätta en heder som anses som hotad eller
som gått förlorad. Målet är att gynna ett kollektiv och att återställa den ordning som har rubbats. Den
som håller i mordvapnet är utbytbar.
– Det är inte ett egoistiskt mord. Det är ett altruistiskt mord. Att dra ut en tand är inte särskilt kul, men
det görs i ett gott syfte. Att amputera en fot som det gått kallbrand i är inte speciellt kul det heller, men
vi gör det för att kroppen ska överleva.
Därför finns två vägar att gå för dessa kollektiv. Antingen ändrar de sina värderingar, eller så beslutar
de att utöva rättsskipningen själva och sätta upp egna ”domstolar”, berättar Mikael Kurkiala och
beskriver hur det gick till innan Pela Atroshi blev mördad.
– Man ordnade en telefonkonferens mellan Pela Atroshis farfar, ledare för en mycket stark klan, som
satt i Australien och hans söner som satt i Irak och i Sverige. De diskuterade vad de skulle göra med
problemet Pela. Efter att ha suttit i ett sådant rådslag så bestämde farfar att de skulle döda henne, det
var det enda sättet att rädda släktens heder, och så planerade man mordet utifrån det. Det följer en lite
annan logik än många andra mord. Vi måste förstå den kulturella bakgrunden, den kollektiva
dimensionen, för att överhuvudtaget kunna förstå morden och kunna göra något åt dem.
Snart efter mordet på Fadime Sahindal växte det särskilt fram två förklaringsmodeller om hur det
mordet hade gått till. Den ena, den mest dominanta, ville visa att Fadime Sahindal föll offer för en
universell könsmaktsordning. Den patriarkala kulturen finns överallt och mäns våld mot kvinnor följer
samma mönster i hela världen. Fadime Sahindal dog helt enkelt därför att hon var kvinna. Den andra
förklaringsmodellen såg individuella orsaker. Mordet var en galnings verk och svaret fanns inom
psykologin. Företrädare för bägge modellerna slog fast att det inte hade någonting att göra med
invandring, berättar Mikael Kurkiala. Han döljer inte sin besvikelse över svenska medier och svenska
debattörer som inte vågar lyfta fram kulturella skillnader när de blir politiskt känsliga.
6