Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Män och våld
Det är tydligt att män står för majoriteten av våldet i samhället. Pojkar och män utövar våld ute i
samhället och i hemmet. Bakom begrepp som vardagsvåld, ungdomsvåld, huliganvåld,
alkoholvåld, läktarvåld, det meningslösa våldet, kvinnovåld, hedersvåld och sexuellt våld, döljer
sig mäns våld mot män och mäns våld mot kvinnor. Statistiken visar att unga män är en särskild
riskgrupp för att utöva våld. Män mellan 18 och 25 år är en artondel av befolkningen och står
för ungefär en tredjedel av alla anmälda våldsbrott. Citatet nedan är hämtat från Svenska
dagbladet och artikeln Frågor och svar: skolskjutningar.
”Aggressivitet är en av få egenskaper hos människor där man faktiskt kan säga att det finns en
könsskillnad psykologiskt. Ungdomar går igenom den svåra övergången från barn till vuxen.
Den biologiska mognaden är färdig i västerländska samhällen redan när man är 16–17 år, men
som samhället är uppbyggt har man ett slags barnroll fram tills man är 24–25. Och just i det
gapet är alla människors, men främst mäns, mest kriminella period, säger Martin Grann.”
(Professor i psykologi och utvecklingschef på Kriminalvården) (Svd 2009-03-12)
Det är viktigt att lyfta fram att det våld som drabbar pojkar och män gör dem till offer för våld.
De är alltså både förövare och offer. Pojkar och män påverkas också negativt av det våld som de
upplever. Våld och hot om våld är nedbrytande för psyket oavsett kön. Om mäns våld mot män
och utsattheten för våld bland män i samhället påverkar dem i den privata sfären, till exempel i
deras nära relationer med kvinnor, är dock inte tydligt fastställt.
Våld inom familjen
Våld är maktutövning och ett av de mest framgångsrika sätten att få människor – vuxna, barn
och ungdomar – att lyda förövaren. Våld är också en del av mänskligt beteende och därför går
det att förändra. Barnaga, som förbjöds i Sverige 1979, var tidigare en kulturellt accepterad
företeelse i fostran av barn. Idag är det få kvinnor och män som öppet skulle prata om att de
använder våld i uppfostran av sina barn, just därför att det har upphört att vara lagligt och
kulturellt accepterat. Trots lagen förekommer det att kvinnor och män misshandlar sina barn och
det är få fall som leder till åtal, än färre till fällande dom. Att det är så svårt att fälla föräldrar
som misshandlar sina barn beror på att barn lever i beroendeställning till sina mammor och
pappor och att det är en komplicerad process att få barn att vittna om brott som de har begått.
Det är idag 21 länder i världen som har en lagstiftning mot barnaga – det betyder att det är fler
än 170 länder som inte har en sådan lag.
Det är illa nog att bli utsatt en gång för våld. Att systematiskt bli utsatt förstärker utsattheten.
Om mammor och pappor som är de som ska stå för trygghet och kärlek systematiskt hotar och
misshandlar sina barn kan det skapa men för livet. Brott mot barn och unga inom familjen –
sexuella övergrepp, våld eller hot om våld – tillhör det mest kränkande och traumatiska som
barn och unga kan bli utsatta för. Samhället ska stödja unga att leva ett självständigt liv, men
sannolikt är det så att det är lättare att leva självständigt för den som har goda relationer till sin
familj eller någon/några i dess ställe. Nio av tio kommuner saknar strategier för att ta hand om
unga människor som far illa inom familjen, till exempel i familjer där mamman och/eller
pappan missbrukar och i familjer där de unga blir förtryckta, hotade och misshandlade. Det visar
bland annat rapporten Individ- och familjeomsorg – lägesrapport 2008 (Socialstyrelsen 2009). I
studien Tillfälligt uppbrott – om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån framkommer
det att minst en av tio gymnasieungdomar har varit med om ett uppbrott från familjen. Under
2008 hade cirka 25 000 unga mellan 16 och 18 år erfarenhet av uppbrott hemifrån, det vill säga
antingen av att själva rymma eller av att bli utkastade från hemmet. Flickor är
överrepresenterade och orsakerna till de frivilliga eller ofrivilliga uppbrotten är ofta en
problematisk hemsituation (Rädda Barnen 2009).
11