Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Men en hjälte, rebell, clown eller tapetblomma agerar olika och kan därmed också delvis behöva olika
bemötanden, påpekar Lotta Molander-Shanti. Hjälten behöver inte ständigt berömmas, lyssna istället.
Rebellen däremot behöver all uppmuntran i världen. Man behöver inte skratta varje gång clownen
försöker vara rolig. Tapetblomman behöver lyftas fram i ljuset och ges ansvar.
Och om det skulle finnas en språkproblematik går det att kommunicera på andra sätt. Att rita och måla
kan vara ett utmärkt sätt att låta barnen berätta.
Det är viktigt att ge barnen en tydlig början, men också ett tydligt slut, påpekar Lotta Molander-Shanti.
Det är viktigt att de får prata om vad som ska hända och hur det kommer att bli. Det kan till exempel
gälla barn som inte får stanna i Sverige.
Under seminariet dök det upp flera frågor som handlade om vad handläggaren kan göra under den,
ofta korta, tid eller de få gånger som han eller hon träffar barnet. Det kan också vara svårt att få träffa
barnet på tu man hand, ofta vill föräldrarna vara med. Lotta Molander-Shanti tycker att vi tar oss själva
på alldeles för stort allvar. Vi behöver absolut inte vara rädda för att vi sätter igång något som vi inte
kan hantera. Generellt sett är hon kritisk till Myndighetssveriges sätt att bemöta barn från
dysfunktionella hem. Hon upplever att det finns en vi och dom-syn som hon inte gillar.
– När man tror att man besitter kunskapen och vetskapen och betraktar de man möter som offer. När
man inte förstår, eller tänker på, att det här också är människor med förmodligen lika intressanta liv
som jag, med lika mycket kunskap, med lika mycket erfarenhet och förmodligen med lika mycket
glädje, sorg och ilska. Förmodligen också med lika många frågor och lika många svar.
Och även om det finns riktlinjer att följa måste man ibland våga tänja på ramarna. Att våga prata om
allvarliga saker med barn och att inte vara så orolig för vad föräldrarna kommer att tycka eller hur
barnet kommer att agera. Lotta Molander-Shanti tycker att vi lever i ett bra land men att vi svenskar
har fått ett känslomässigt handikapp. Hon uppmanar oss att tänka och agera mera självständigt.
– Det är omöjligt för en människa som är frisk att dra igång något som han eller hon inte kan ta hand
om. Och vi är ju ute efter att få igång någonting. Man får ta eget ansvar fast man jobbar på ett statligt
verk, säger hon.
14