Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Samverkan för att skapa förtroende
Kvinnojourerna beskriver väldigt konkret i sina strategier hur de arbetar och hur de vill arbeta med
utsatta kvinnor. De har utarbetade handlingsplaner men ser en förbättringspotential inom de flesta
områden. Planerna är främst anpassade att hjälpa utsatta kvinnor i allmänhet och inte specifikt de som
drabbats av hedersrelaterat våld. Kvinnojourerna vill särskilt arbeta för att kvinnorna med så kort
varsel som möjligt kan få stöd och hjälp. De betonar också vikten av att utveckla arbetet med att ta
hand om de barn som drabbas av våldet.
Deltagarna från kvinnojourerna beskriver att de ofta kommer in i bilden när något allvarligt redan
har skett. De ser som sin uppgift att vara ett komplement, eller en alternativ funktion, till offentliga
insatser. Det innebär till exempel att, i det akuta skedet, stötta, skydda och hjälpa till med kontakten
med myndigheter och sjukvård. Men också att samverka med berörda myndigheter.
Polisen betonar särskilt att de vill utveckla samverkan med kvinnojourerna och andra verksamheter.
Dels därför att det är nödvändigt för ett framgångsrikt brottsförebyggande och brottsutredande arbete,
dels för att lagen kräver samverkan. För polisens del är förtroendefrågan viktig. En förbättrad och
snabbare ärendehantering är central för att öka tilliten till myndigheten, anser polisen i Södertälje. Där
är målet att skapa kontakt med kvinnan inom 48 timmar från det att hon anmält brottet. Polisen vill
också bli bättre på att kartlägga och analysera brott i nära relationer för att bättre upptäcka vilka
faktorer som är viktiga att ha kunskap om, till exempel etnisk och kulturell tillhörighet, segregering,
språk och social status.
Inom polisen har det under senare tid genomförts åtgärder för att underlätta för brottsoffer att få stöd,
men det har i praktiken varit svårt att få genomslag för brottsofferfrågorna, konstaterar polisen i
Södertälje. Att arbeta brottsförebyggande för att motarbeta våld mot unga kvinnor och hedersrelaterat
våld och förtryck har också visat sig vara svårt eftersom polisen oftast kommer i kontakt med fallet när
ett brott redan har begåtts.
Hur ska det genomföras – metoder
Checklista för skolpersonal
Skolan fokuserar särskilt på att bli bättre på att upptäcka varningssignaler och ta hand om de elever
som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Personalen bör reagera om flickor till exempel inte får delta i:
idrottsundervisning
sex- och samlevnadsundervisning
skolresor och lägerskolor.
Vidare om eleven:
ljuger om pojk- eller flickvän, kamrater, fritidsvanor etceteraär oförklarligt ledsen eller orolig
ofta har huvudvärk eller magont
har sömnsvårigheter
blir utsatt för kontroll och begränsas på ett påtagligt vis i sitt privatliv
är utsatt för någon form av bevakning från till exempel en bror eller kusin på skolan
verkar oförklarlig rädd för någon/något
talar om problem hemma eller i termer av ”vår kultur kräver”
talar om att förlova sig eller gifta sig trots att eleven fortfarande går i grundskolan.
Ett förslag är att samtidigt utarbeta en struktur för att hantera elevers frånvaro från sex- och
samlevnadsundervisning samt från idrottsundervisning, särskilt simundervisning, i den mån det inte
redan existerar en sådan struktur. Skolan bör sträva efter att upprätta en kontaktlista med andra
kommunala förvaltningar och myndigheter, till exempel polis, åklagare, socialtjänst och kvinnojour.
En åtgärd är också att ge ut en handbok med råd till utsatta elever.
11