Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Hur kan våld och
övergrepp förebyggas
Det finns idag många verksamheter som stödjer de flickor och kvinnor som faller offer för mäns
våld och för hedersrelaterat våld och förtryck. Exempel på detta är kommunala
kvinnofridsprogram och mer än 100 tjej- och kvinnojourer som arbetar med att stödja offer för
våld. Färre insatser har handlat om att minska våld mot flickor och unga kvinnor och förebygga
att det inträffar. Ungdomsstyrelsens uppdrag har ett tydligt ungdomsfokus och är inriktat på
förebyggande arbete. Förebyggande insatser kan tolkas på olika sätt, till exempel är insatser som
görs av socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin också av förebyggande karaktär eftersom
de ska förhindra att ungas problem utvecklas och fördjupas. Ett annat sätt att se på förebyggande
är att det är de insatser som sker innan något inträffar, till exempel att arbeta för att alla barn och
unga ska få vissa kunskaper som påverkar attityder och värderingar kring kön, sexualitet och
våld.
Främjande och förebyggande arbete
Rapporter som Tänk långsiktigt – en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar
barns psykiska hälsa beskriver värdet av tidiga insatser för att förhindra att människor får
problem senare i livet (Socialstyrelsen 2004). Insatserna delas in i de som stärker skyddsfaktorer
och de som hindrar eller minskar riskfaktorer. Skyddsfaktorer främjar människors utveckling,
riskfaktorer är tecken på att problem kan utvecklas. Ungdomsstyrelsens insatser handlar främst
om att förebygga våld innan ett brott inträffar – alltså genom att stärka skyddsfaktorer som
påverkar attityder och värderingar. Viktiga delar i detta arbete är att öka medvetenheten om hur
styrda vi som människor är av attityder och värderingar kring våld, kön och sexualitet och att
barn, unga och vuxna får kunskap om rättigheter och skyldigheter som medborgare i samhället.
Vår uppfattning är att detta kan minska riskfaktorerna för våld och förebygga problem, både här
och nu och i framtiden.
Det är ingen som idag har kunskap om hur ett bra förebyggande arbete mot mäns våld mot
flickor och unga kvinnor och mot hedersrelaterat förtryck våld bör vara konstruerat för att leda
till attitydförändring och till bättre villkor för flickor och unga kvinnor. De insatser som
samhällets institutioner gör kommer oftast till stånd genom kortsiktiga statliga eller kommunala
projekt. Det finns inget långsiktigt arbete för att förebygga våld bland flickor och pojkar, unga
kvinnor och unga män, varken när det sker i det offentliga rummet eller i nära relationer och
som vi har visat finns få kommunala strategier och många ad hoc-lösningar för att stödja barn
och unga som utsätts för våld inom familjen. Hur mycket samhällets institutioner ska gripa in i
den privata sfären vid våld inom familjen är inte bara en politiskt laddad fråga utan kan också
vara svårt för till exempel en lärare i skolan. Särskilt laddad är frågan om hur samhället kan
förändra de regler och normer som föräldrar ställer upp för sina flickor för att bevara familjens
heder.
Som vi har visat i den korta genomgången av statistik och problemområden så saknas det inte
kunskap om vad det är samhället ska förebygga. Frågan är alltså hur det ska göras
16