Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsens tidigare erfarenheter
Det är inte ovanligt att myndigheter ger projektstöd till den ideella eller till den offentliga
sektorn, men ansvaret för fördelningen ser olika ut på olika myndigheter och samverkan mellan
myndigheter och ideella verksamheter fungerar inte alltid smidigt. Inom myndigheter är det inte
heller säkert att samverkan för olika insatser sker internt. Efter genomfört projektstöd kan också
olika insatser upphöra. Detta går att förhindra.
Ungdomsstyrelsen har goda erfarenheter av att förmedla projektmedel där ideell sektor har
skapat nya verksamheter i samverkan med kommuner, till exempel satsningen på ideella
navigatorcentrum och satsningen på förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Vi är
samtidigt väl medvetna om riskerna som följer med kortsiktiga projekt där stödet från staten inte
alltid resulterar i en långsiktig utveckling av det ordinarie arbetet.
Eftersom Ungdomsstyrelsen inte hade projektmedel att fördela inom ramen för detta uppdrag
har vi prövat en annan metod för att kunna stödja lokalt utvecklingsarbete. Inom ramen för
Stadsdelsdialogen som Ungdomsstyrelsen initierat i samverkan med exempelvis Gunnared i
Göteborg och Rinkeby-Kista i Stockholm är Ungdomsstyrelsen medverkande i arbetet som en
samverkanspartner. I samråd mellan Ungdomsstyrelsen, det lokala föreningslivet och
tjänstemännen i stadsdelen skapas olika utbildningssatsningar för att förebygga mäns våld mot
flickor och unga kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
Ungdomsstyrelsens roll är att som neutral part bidra till att samverkan sker, att ny kunskap
uppstår och att uppföljning och utvärdering genomförs. Det är vår uppfattning att det måste vara
de lokala aktörerna som implementerar den nya kunskapen och resultatet av utbildningarna. En
risk som kan finnas i detta tillvägagångssätt är att de lokala aktörerna kan uppleva att staten
ligger för nära verksamheten. Det är dock ännu inget som myndigheten har upplevt i arbetet
med Stadsdelsdialogen.
Det ställer stora krav på stadsdelen/kommunen och deltagande organisationer att inom ramen
för sina verksamheter skapa utrymme för frågorna. Detta kan leda till att aktiviteter inte blir
genomförda eftersom allt måste ske inom ordinarie arbetsuppgifter, samtidigt som det kan
gynna långsiktig utveckling.
Strategier från den nationella utbildningen
”Hur kan vi förebygga våld mot unga kvinnor”
Ett starkt skäl till att satsa på att utveckla en modell med utvecklingsavtal tillsammans med
föreningslivet och kommuner lokalt kring mänskliga rättigheter och jämställdhet är de förslag
på strategier som kursdeltagarna levererade i samband med den nationella utbildningen.
Samtliga deltagare, som kom från områden som skola, socialtjänst och fritid, betonade vikten av
samverkan. I stort sett var alla kursdeltagare överens om att ett fungerande samarbete är en
grundsten för att nå resultat. Ungdomsstyrelsens och andra aktörers erfarenheter av när
samverkan inte sker eller brister bygger främst på otydlighet kring ägandeskapet samt på olika
bilder av när samverkan ska ske. En myndighet kan vara en neutral part i det arbetet.
7