Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen
Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen
Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
WORKSHOP 2<br />
Utmaningar <strong>och</strong> åtgärder<br />
Under workshopen arbetade deltagarna med 19 olika utmaningar. I den redovisning som följer finns<br />
en beskrivning av varje utmaning, kopplingar till särskilda paragrafer i barnkonventionen samt till<br />
Migrationsverkets egna riktlinjer. De åtgärder som listas är deltagarnas egna förslag på<br />
handlingsåtgärder utifrån en handläggares mandat att <strong>agera</strong>.<br />
Bland de föreslagna åtgärderna finns sådana som hamnar på den enskilda handläggaren eller på<br />
enheten, men även sådana som är av mer övergripande karaktär, såsom förändringar i verkets<br />
datasystem, behov av enhetlig styrning <strong>och</strong> förankring från ledning.<br />
Först redovisar vi relevanta paragrafer ur FN:s konvention om barnets rättigheter <strong>och</strong><br />
Migrationsverkets riktlinjer. Därefter följer de utmaningar som deltagarna valde att arbeta med <strong>och</strong> de<br />
åtgärder som de kom fram till. Vid varje utmaning finns relevanta paragrafer ur FN:s konvention om<br />
barnets rättigheter <strong>och</strong> Migrationsverkets riktlinjer.<br />
FN:s konvention om barnets rättigheter<br />
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen är<br />
en del av den internationella folkrätten, men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen<br />
förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik <strong>och</strong> påtryckningar är egentligen de enda sanktioner<br />
som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen.<br />
Konventionen definierar alla individer mellan 0 <strong>och</strong> 17 år som barn <strong>och</strong> handlar om det enskilda<br />
barnets rättigheter. Sverige ratificerade konventionen som ett av de första länderna 1990. Att den är<br />
ratificerad betyder att svenska staten har förbundit sig att folkrättsligt se till att den förverkligas.<br />
Barnkonventionen är en universell definition av vilka rättigheter barn har <strong>och</strong> vilka rättigheter som<br />
borde gälla för alla barn i världen oavsett kultur, religion <strong>och</strong> andra särdrag.<br />
Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje<br />
barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna<br />
är en helhet, det går inte att lyfta ut en av dem <strong>och</strong> läsa den helt skild från de andra.<br />
Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 <strong>och</strong><br />
12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med<br />
huvudprinciperna ”som glasögon” (Barnombudsmannen, www.bo.se, 2009-03-06).<br />
Här har vi dock valt att återge de artiklar som är relevanta för de utmaningar deltagarna hade<br />
identifierat. Alla artiklarna finns i bilaga 1.<br />
Artikel 2<br />
Alla barn har samma rättigheter <strong>och</strong> lika värde. Ingen får diskrimineras.<br />
Artikel 3<br />
Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.<br />
Artikel 4<br />
Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga<br />
barnets sociala, ekonomiska <strong>och</strong> kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka<br />
lösningar genom internationellt samarbete.<br />
Artikel 6<br />
Varje barn har rätt att överleva <strong>och</strong> att utvecklas.<br />
20
Change language