Reagera och agera - Ungdomsstyrelsen

Strategier för universell prevention
Vad ska göras
Universell prevention innebär i det här fallet utbildning och information. Det finns ett behov av att
göra människor medvetna om att våld mot unga kvinnor finns i vår närhet, att informera om hur det
yttrar sig, att avliva myter som finns om mäns våld mot kvinnor, att informera om hur våld kan
förebyggas och vart man vänder sig när man får vetskap om att något är fel. Det påpekas från flera
håll.
En vanlig åsikt bland kursdeltagarna är att generella insatser inte enbart ska ses som ett vaccin mot
framtida problem. Universell prevention är även till direkt stöd för det mer selektiva arbetet. Om
kunskapen ökar bland personal och hos en bredare allmänhet förbättras också förmågan att ta hand om
de som drabbas, eller de som just nu befinner sig i riskzonen för att råka illa ut. En röst från
socialtjänsten påpekar till exempel att fler generella insatser skulle underlätta arbetet. De larmas ofta
när situationen redan är ett faktum. Larmet har sällan föregåtts av något förebyggande arbete.
Skolan viktigast
Några kursdeltagare vill satsa på opinionsbildning för att nå en bredare allmänhet. Syftet är bland
annat att skapa diskussion kring eget ansvar och civilkurage.
Men det är skolan som är måltavla för en klar majoritet av de mer konkreta generella insatser som
planeras. Det gäller oavsett om strategierna är utformade av personal på skolorna eller av andra inom
kommuner och myndigheter. Som flera också konstaterar är skolan den plats där vi alla befinner oss en
del av våra liv och det är i skolan som de flesta unga kvinnor finns. Några av deltagarna betonar
dessutom att normer och värderingar formas hos pojkar och flickor i mycket unga år. Därför är det
viktigt att nå de unga. Det är svårt att ändra attityder hos vuxna.
Våga prata mer i skolan! Det tycker särskilt de som har anknytning till skolan. Skolpersonal ska
tillsammans med eleverna på ett mer systematiskt sätt diskutera normer, attityder och beteenden med
utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Ett exempel är en deltagare från Skäggetorpsskolan i
Linköpings kommun som slår fast att skolan måste ge klara signaler att den bekämpar alla former av
förtryck. Det är särskilt viktigt att påverka pojkarnas attityder kring jämställdhet och kvinnors
rättigheter och att arbeta för att stödja pojkarna i sin identitetsutveckling. Det gäller att få pojkar att bli
trygga i sig själva och att få dem att förstå vikten och värdet av jämställdhet mellan könen. Men också
att stärka flickornas självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter.
Även representanter för projektet Manskligt, ett samverkansprojekt mellan kommuner i Halland,
anser att flickorna spelar en viktig roll. I projektet fokuserar de på vad som skapar kön. Både flickor
och pojkar förlorar på de rådande normerna och förväntningarna på vad det är att vara man, anser de.
Målet är att förändra de strukturer, värderingar och attityder som fungerar som en grogrund för
exempelvis ett våldsamt beteende. Eftersom båda könen driver genusstrukturen och blir påverkade av
den norm som råder är det viktigt att involvera flickorna.
Många påpekar att även föräldrarna bör bli involverade. Skolan bör ha bättre kontakt med hemmen
om samhällets syn på mänskliga rättigheter och specifikt om jämställdhet och barns rättigheter.
Några varnar också för att enstaka insatser som informationsdagar på skolor inte har någon
bestående effekt på attityder, värderingar eller beteenden. För att åstadkomma en bestående förändring
måste man gå på djupet med problemen, betonar en representant från Nacka kommun. Först måste de
lokala politikerna övertygas om vikten av ett långsiktigt jämställdhetsarbete. De bör sedan sätta upp
mål för alla förskolor och skolor i kommunen. Därefter ska utbildningssatsningar riktas mot skolledare
och personal.
6