Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

2.2 Böckers egna försök
Det första av de år 1828 efterlysta försöken gällde förgroning av potatisutsäde. Det
var något som Böcker själv hade utfört försök med redan tidigare och också
redogjort för i tryck (Underrättelser 8/1826 s. 92).
När han gjorde sitt förslag om anslag för försök hade han själv bett om lån för
sina planer på egna försök på sitt jordbruk utanför Åbo, vilket han hoppades
kunna använda som experimentalfält, dels för klöverodling och dels ”för att få rätt
begrepp om bruket utav nya, uti detta land än oförsökta åkerbruksredskap” (A I 22
s. 106 g – EU § 7/24.3.1827). Senare ville han ha lån för vidlyftiga försök på sin
gård i Jurva med potatis som råmaterial för brännvin. Sällskapet vägrade (A I 23 s.
114 och 43 – ÅU § 4/22.3 -bil. och P § 7/23.5.1828), trots utskottets tillstyrkan.
Ännu efter det att Böcker hade frånträtt sekreterarposten inberättade han
resultat av förgroningsförsök med potatis och erbjöd sig att utföra försök med
potatisodling och linrötning (D V 15 s. 100 – A I 29 – SU § 9/30.10 och ÅU §
2/15.11.1834). Sällskapet fann inte skäl att bevilja medel för försöken. – Kort före
sin död berättade han i Åbo Tidningar (30/17.4.1841) om egna försök med
kinesisk havre i Nådendal.
2.3 Redskapsprovningar
Trots att redskapsutskottet efter kriget återuppväcktes redan år 1811 (A I 11 s. 24
– P § 4/15.3) kommer dess verksamhet inte till synes förrän tre år senare. Dess
protokoll finns från slutet av år 1814 till slutet av år 1822 i bandet A II 3 och de är
av Böckers hand.
Hösten 1814 dryftade utskottet vilka redskap som kunde rekommenderas för
Viborgs län (§ 1/31.12). Då utskottet kort därefter hade att utlåta sig om kapitlet
om redskap i sällskapets Lärobok för finske bonden antecknade det i protokollet (§
2/21.1.1815): ”emedan utskottet icke ännu varit i tillfälle att anställa några försök,
varken med äldre eller nyare redskap, så trodde sig utskottet böra till sällskapets
beprövande hemställa” om uppskov. Det sällskapet ville skaffa sig kunskap om
genom direkta provningar gällde plogarna, och utskottets ordförande överste
Reuterskiöld lovade ställa sitt boställe Heikkilä till förfogande. För provningarna
ville utskottet skaffa sig Mac Douglas kraftmätare.
Det tycks likväl ha dröjt några år innan kraftmätaren erhölls. Det första
protokollet från en redskapsprovning är daterat 22.6.1818. Då provades på
Heikkilä major Ugglas dikesplog (D XXIII 2 s. 103), en svensk trädesstock, en
Loimijoki plog och en trädesstock från Tammela. Att provköra dikesplogen
beredde svårigheter, varför utskottet beslöt inbjuda Uggla att själv vara med vid
ett förnyat försök i samband med höstmarknaden. I ett 26.9.1818 i Åbo daterat
brev bad Uggla om sällskapets utlåtande för att han skulle kunna hos KMt anhålla
om belöning för sin uppfinning. Han bifogade intyg över plogens föregående år
ådagalagda förträfflighet (D XXIII 6 s. 126). Vid sitt sammanträde 27.10.1818 tog
utskottet del av intygen och antecknade att dess ledamöter själva sett dikesplogen
”vid åtskilliga tillfällen av uppfinnaren själv begagnas”. Med stöd av egen
erfarenhet avgav det sitt utlåtande men ville samtidigt ha anmält ”att i allmänhet
en längre tids erfarenhet och mångfaldiga försök under särskilda omständigheter
erfordras för att säkert kunna bestämma den större eller mindre brukbarheten av
ett åkerbruksredskap”. Utskottet ansåg att Ugglas plog var bättre än motsvarande
101