Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

8.3 Utbildning av mejerister
År 1888 lär Jexp. veta (D I 7 s. 142–144) att statsmejeristen A. Voss-Schrader
hade föreslagit stipendier för redan yrkesverksamma mejerister som önskade
förkovra sig vid bättre mejerier i landet, samt att senaten överlämnat åt lantbrukssällskapen
att vidta de åtgärder de fann lämpliga. Sällskapet ansåg att det vore
lämpligare att sända stipendiaterna utomlands och gjorde en motsvarande framställning
hos Jexp. (A I 83 s. 120 – St § 4/27.11.1888, B I 33 nr 698/1888,
Handlingar 1888 s. 61). Framställningen bifölls och Jexp. beviljades 1.000 mark
(D I 7 s. 162). Efter kontakter med Sverige och Danmark ordnade sällskapet om
två stipendieplatser i Sverige och två i Danmark (A I 84 s. 41, 55, 68, 107, 128
och 140 – St § 3/22.1, § 4/22.2, § 4/26.3, § 10/5.6 -bil., § 15/19.8 och §
10/21.9.1889 -bil.).
Erfarenheterna av detta försök att införskaffa utomlands vunnet kunnande var
positiva och sällskapet utverkade ökade anslag för ändamålet (B I 33 nr
1010/1889, D I 7 s. 184, A I 84 s. 170 – St § 2/28.11.1889 och A I 85 s. 43 – St §§
8 o. 10/16.1.1890, Handlingar 1889 s. 121).
År 1890 ersattes det ena mejeriet i Danmark med ett annat och följande år
sände sällskapet stipendiater endast till Sverige (A I 85 s. 135, 149, 209 och 219 –
St § 6/22.7, §§ 8–9/28.8, § 16/8.12 och § 5/30.12 -bil. 1890). På förslag av
mejerikonsulenten Hugo Pettersson i Stockholm fick stipendiaterna flytta från
mejeri till mejeri med en månads vistelse vid varje (A I 86 s. 122, 140, 161 och
203 – St § 11/27.4 -bil., § 6/2.6, § 12/26.6 -bil. och § 22/30.9.1891 -bil.). Verksamheten
fortgick de följande åren (A I 87 s. 12, 82, 140 – St § 9/29.3, § 3/27.3 -
bil., § 14/9.9.1892 och A I 88 s. 62, 74 – St § 15/28.3 och § 10/27.4.1893).
År 1894 lade doktor C.C. Wiklund som t.f. sekreterare fram ett utförligt förslag
gällande sällskapet utökade statsanslag (A I 89 s. 37 – St § 9/15.1.1890 -bil.). Han
påpekade att stipendier för vistelse i Sverige och Danmark uteslöt de finsktalande.
För den skull borde stipendier beviljas också för utbildning vid föredömliga
mejerier i eget land. Förslaget beaktades (A I 89 s. 63 och 68 – St § 7/22.3 och §
3/17.4.1894) och blott en stipendiat sändes utomlands, år 1895 ingen. – Följande
år fick likväl sällskapets länsmejerska Augusta Karlsson göra en studieresa till
Sverige och Danmark (Handlingar 1895–96 s. 61 och 159).
Innan seklet gick ut började sällskapet åter stöda yrkesverksamma mejeristers
praktik utomlands (A I 94 s. 72 – St § 3/8.7.1899, D XXIV 47 nr 221). År 1900
förlängdes stipendietiden och tre stipendiater sändes ut, de två följande åren blott
en, därefter ingen. År 1905 beviljades igen en mejeripraktikant ett utomlandsstipendium,
likaså 1913. Sedan kom kriget.
Sällskapets digra och väl registrerade årsböcker från denna tid ger uppgifter om
stipendiaterna och om platsen för deras praktik.
85