Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

1.11.1797 i biskopsgården i Åbo och hur man förstod att tillvinna det konungens
bevågenhet samt stöd och medverkan av landets ledande män inom kyrkan,
akademien, förvaltningen, militären och näringslivet har utförligt skildrats av
Gustaf Cygnaeus i sällskapets 100-årshistorik. Närmast på basen av den har Håkan
Sandström i sällskapets 150-årshistorik redogjort för sällskapets födelse och
etablering. Här må ytterligare hänvisas till det föredrag som Svante Dahlström höll
vid 150-årsjubileet: ”Finska Hushållningssällskapets uppkomst och första år”.
Föredraget ingår i sällskapets årsbok 1948.
De viktigaste tryckta källorna från etableringstiden är sällskapets äldsta
årsböcker, kallade Redogörelse för Kongl. Finska Hushållnings-Sällskapets
göromål, vidare Utdrag af Kongl. Finska Hushållnings-Sällskapets Dagbok 1800–
1803 samt Kongl. Finska Hushållnings-Sällskapets Handlingar, första tomen.
Sällskapets tryckta proklamation Til Finska Allmänheten (A I s. 4 – P §
1/1.11.1797) med besked om att sällskapet bildats och om dess syften ingår i
arkivbandet D II 1 s. 145. Proklamationen infördes i första numret år 1798 av Åbo
Tidningar och åtföljdes av en redaktionell uppmaning att stöda det nya sällskapet
(Cygnaeus s. 113).
I sällskapets arkiv har de som forskat i sällskapets födelse och etablering främst
utnyttjat protokollserien A I. Cygnaeus (s. 101 och 106) nämner vilka som enligt
Porthans uppgifter i brev deltog i det stiftande mötet. Porthan själv hörde
emellertid inte till dem. Vidare hänvisar Cygnaeus till den första matrikeln (E I 1).
Ett utdrag ur matrikeln finns på samma tryckark (D II 1 s. 145) som proklamationen
till allmänheten. Det upptar 151 namn. Ordningsföljden för de första
namnen i matrikeln bestämdes genom lottning vid plenum 9.12.1797 (A I 1 s. 18 –
§ 5). Resultatet av lottningen finns bevarat på de första bladen i bandet D II 7
under rubriken ”Förteckning på Finska Hushållnings Sällskapets Herrar
Ledamöter”. Förteckningen har 79 namn och följs av anteckningen ”Ovanstående
äro konstitutiva ledamöterna som lottade om rum i matrikeln och utmärka de röda
N° ordningen för envar enligt lottningen. Efter skedd lottning avstod lagman
Wibelius N° 18 till herr konter amiralen och kommendören von Stedingh samt
herr professoren Pipping N° 29 till herr kammarherren och riddaren von Carleson,
varigenom Wibelius fick N° 78 och Pipping N° 79.”
Hur det nya sällskapet hälsades välkommet av dem som kallats till medlemmar
framgår av några svar på kallelsebreven (D II 7 s. A 4, D 1, N 1, P 7 och Z 7). –
Från Örebro skrev överkammarjunkare C. Hamilton att han själv länge umgåtts
med planer på ett liknande sällskap.
Patriotiska Sällskapet dröjde några år med att ta ställning till det nya sällskapet.
Våren 1801 räckte det handen till välkomsthälsning (D II 2 s. 9): ”Sedan det
Kungliga Finska Hushållningssällskapet alltifrån sin stiftelse genom uppmuntrande
belöningar och nyttiga kunskapers kringspridande visat sig hysa det mest
verksamma nit för hushållningens uppkomst i landet, kan det Svenska Patriotiska
Sällskapet icke längre underlåta att förklara det Kungliga Finska Hushållningssällskapet
sin deltagande fägnad häröver och sin önskan av all framgång i detta
ädla bemödande.”
”Tillika har Patriotiska Sällskapet ansett sig böra Kungliga Finska Hushållningssällskapet
vid handen giva ett av Patriotiska Sällskapet, i anledning av det
förras stiftelse, nyligen fattat beslut rörande en viss naturlig gräns, som Sällskapet
trott böra fastställas emellan båda sällskapens verkningskrets, vad hedersbelöningars
utdelande vidkommer, och ansett sin egen befattning i denna del böra
142