Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

s. 173 – St § 2/20.12.1897 -bil.). År 1900 gick Stråhle ur tiden utan att ha fått se
sina tankar förverkligade.
Vid plenum 9.11.1900 behandlades en av kommunalrådet C.G. Rosenberg
inlämnad motion om den framtida användningen av fonden (A I 95 s. 49 – P § 24,
Handlingar 1900 s. 74). Motionen syftade till att åstadkomma en folkhögskola
jämte lantmanna- och husmodersskola. För att bereda ärendet tillsattes åter en
kommitté (A I 96 s. 122 – St § 27/22.5.1901) och inbegärdes utlåtanden (Kopieboken
s. 966) från de berörda kommunerna (Handlingar 1900 s. 63 och 74). De
flesta av dem önskade få frågan dryftad vid en gemensam kommunalstämma (A I
96 s. 150 och 156 – St § 5/28.8 och § 5/27.9.1901, D XXIV 49). En sådan hölls
18.2.1902 i Messuby och protokollet sändes till sällskapet (A I 97 s. 58 – St §
8/17.2.1902, D XXIV 51). Inte heller nu önskade kommunerna någon förändring i
fondens användning.
Den av sällskapet tillsatta kommittén avgav likväl ett betänkande (A I 97 s. 23
och 158 – St § 3/12.11 -bil. och P § 5/12.11.1902) som vidare utvecklade
Rosenbergs förslag. Sedan vände sig sällskapet ånyo till kommunerna samt bad
guvernören åter sammankalla en gemensam kommunalstämma (Kopieboken 32
och 38). Däremellan hade sällskapet fått bevis på att det i trakten fanns intresse för
motionens syfte. Direktionen för ”Kangasalan emäntäkoulun kannatusyhdistys”
hade nämligen bett sällskapet om stöd ur Ahlmans fond för att kunna utveckla den
av Sofia Hagman 1889 grundade folkhögskolan i Kangasala till en husmodersskola,
vars reglemente bifogades (A I 97 s. 74 – St § 6/26.3.1902, D XXIV 51).
Den av sällskapet efterlysta gemensamma stämman hölls 26.1.1903 i Messuby
och guvernören insände protokollet (A I 98 s. 64 – St § 4/18.2.1903, D XXIV 53).
Enligt detta hade stämmans majoritet omfattat sällskapets förslag om en
lantmanna- och husmodersskola (Handlingar 1903 s. 91) och sällskapet beslöt att
framgent använda fondens medel för detta ändamål (A I 98 s. 5 – P §
4/27.2.1903). En kommitté skulle föra frågan vidare (A I 98 s. 84 – St §
15/10.3.1903).
7.3.2 I hyrda utrymmen 1904–1906
Först gällde det att finna en plats för skolan. Ärendet aktualiserades av att
understödsföreningen för Kangasala husmodersskola erbjöd sällskapet hyresrätten
för sin skola (D XXIV 53, A I 98 s. 78 – St § 4/27.2.1903). Sällskapet bad Fedi
Idman på Hatanpää säga sin mening (Kopieboken s. 269 och 290). och denne utlät
sig vidlyftigt emot Kangasala och för Messuby som plats för skolan (A I 98 s. 88 –
St § 4/24.3.1903, D XXIV 53). Nu tillsattes en platskommitté med Idman som
ordförande (A I 98 s. 120 – St § 9/20.5.1903, Kopieboken s. 602) och på dess
förslag (A I 98 s. 144, 165 och 178 – St § 3/29.7, § 5/14.9 och § 9/23.10.1903, D
XXIV 55) hyrdes lokal för skolan på Wiiala hemman i Messuby (Kopieboken s.
706, A I 100 s. 69 – St § 5/11.5.1905, D XXIV 58 – 16.12).
Den viktiga frågan om utformandet av skolans organisation och program är
svår att följa i protokollen. Enligt Kopieboken (s. 927 och 964) tillställdes Idman
ett av Eric von Rettig uppgjort förslag till stadgar och kallades till ett möte i Åbo
7.11.1903 för att rådgöra om stadgarna. Två dagar senare godkände styrelsen med
smärre ändringar ett av den s.k. Ahlmanska skolkommittén uppgjort förslag (A I
98 s. 185 – St § 4/9.11.1903 -bil.). Detta insändes till KMt (B I 35 s. 367) med
70