Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
Det år 1797 stiftade <strong>Finska</strong> Hushållningssällskapet såg som sin närmaste förebild<br />
<strong>och</strong> föregångare det Kungliga Patriotiska Sällskapet. I det sällskapets Hushållningsjournal<br />
ingick i ett par nummer åren 1785 <strong>och</strong> 1786 ”Oeconomiska Försök af<br />
en Finsk Nybyggare”. Hänvisande till vad han läst om andras erfarenheter <strong>och</strong><br />
rekommendationer lade den anonyme författaren fram de rön han gjort då han<br />
försökt införa förbättringar i sitt lantbruk.<br />
När Hushållningssällskapet tog itu med sitt värv att leda landets väg till ett<br />
bättre lantbruk såg det en angelägen uppgift i att genom att pröva nytt finna ut vad<br />
som innebar en förbättring. Samtidigt var det övertygat om att det inte fanns<br />
någonting som verksammare förmådde gemene man att tillämpa förbättringar än<br />
andras föredöme <strong>och</strong> genom eget försökande vunnen erfarenhet. Då det inom sällskapet<br />
talades om försök avsågs dels syftet att utfinna sanningen, dels målet att<br />
visa på den funna sanningen <strong>och</strong> påvisa dess giltighet i olika förhållanden. Så var<br />
fallet oavsett om det gällde växtodling, husdjursskötsel eller redskap <strong>och</strong><br />
maskiner. Och så förblev det i stort sett de närmaste hundra åren.<br />
Mot slutet av 1800-talet kom verksamheten med försök småningom att få den<br />
innebörd som i dag avses med lantbrukets försöksverksamhet <strong>och</strong> maskinprovningar.<br />
Först på denna sida om sekelskiftet fick verksamheten den organisation<br />
som kontinuerligt utvecklats till dagens.<br />
År 1913 utarbetade en av tidens förgrundsfigurer, professor Gösta Grotenfelt,<br />
på uppdrag av Kommittén för uppgörandet av förslag till ordnandet av lantbrukets<br />
försöksverksamhet en Kort historik öfver i Finland utförda växtkulturförsök. I den<br />
ägnade han tjugu sidor åt de försök som Pehr Kalm <strong>och</strong> Pehr Adrian Gadd<br />
sysslade med på 1700-talet. När nydaningsskedet redan blivit historia gav<br />
professor Arthur Rindell år 1929 i sammelverket Maa ja Metsä under rubriken<br />
”Maatalouden koetoiminta Suomessa” en redogörelse för utvecklingen <strong>och</strong> vad<br />
den lett till. Själv hade han sedan början av 1880-talet verksammare än kanske<br />
någon annan drivit på utvecklingen. Också han nämnde Kalm <strong>och</strong> Gadd, men han<br />
ansåg att man knappast kunde tala om någon lantbrukets försöksverksamhet förrän<br />
Albrecht von Thaer år 1809 utgivit sitt verk Grundsätze der rationellen<br />
Landwirtschaft.<br />
Strödda uppgifter om försöksverksamheten under dess äldsta skeden i vårt land<br />
står att finna i den år 1971 tryckta boken Kuutamon kujeista nykypäivän kokeisiin,<br />
författad av Olavi Linkola <strong>och</strong> Helvi Marjanen.<br />
Föreliggande häfte är avsett att gagna dem som närmare vill lära känna utvecklingen<br />
fram till den tid som föregick Rindells <strong>och</strong> Grotenfelts insats. Vardera<br />
nämner Hushållningssällskapet, men ingendera tycks ha sökt sakuppgifter i<br />
sällskapets <strong>arkiv</strong>. Ingendera anvisade heller sällskapet någon framträdande plats i<br />
den framtida utvecklingen. Sällskapet ställdes på sidan <strong>och</strong> dess <strong>arkiv</strong> <strong>och</strong> <strong>skrifter</strong><br />
som källa för forskningen började sina.<br />
93
Change language