Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

More documents

Recommendations

Info

föreningarna åtog sig gillena allt oftare också rena serviceuppgifter. När sällskapets rådgivningspersonal småningom utökades blev gillenas roll att skapa kontakter, att hjälpa rådgivaren att rätt bedöma de lokala behoven och förutsättningarna samt att få fram sporrande föredömen och att få råden riktade till dem som bäst behövde eller bäst kunde utnyttja dem. 3.3.4.3 Lantmannagillena från och med 1906 Efter uppdelningen av sällskapets distrikt återstod inom dess område utom Ålands lantmannaförening lantmannagillena i Kimito, Pargas Nagu och Houtskär. Hösten 1907 tycks sällskapets sekreterare genom personlig påverkan ha försökt få nya gillen till stånd. Också i Finby och Hitis hoppades han att man skulle bilda egna gillen (Kopieboken s. 922–926). Följande år önskade Kimito husbondeförening och Hembygdens vänner i Jomala inträda som medlemmar i sällskapet (A I 103 s. 213 – St § 8 och § 10/15.12.1908). Husbondeföreningens framställning behandlades av sällskapets styrelse 29.12.1908. En del av protokollet är försvunnet men Kopieboken (s. 953) låter veta att de inlämnade stadgarna inte kunde godkännas, främst för att de förutsatte också kommersiell verksamhet. Föreningen i Jomala förvägrades medlemskap för att den omfattade blott en liten del av socknen (A I 104 s. 124–126 – St § 1/27.5.1909, D XXIV 63 nr 246, Årsberättelse 1909 s. 56). Sällskapet stimulerade gillesverksamheten och hjälpte till att sprida uppslag från gille till gille. Sålunda började sällskapet år 1906 införa gillenas berättelser i sin egen tryckta Årsberättelse. Mötena med gillenas ombud utbyggdes till allmänna lantmannadagar. Av intresse är de synpunkter på gillesverksamheten som Ruben Bremer framlade vid lantmannadagen i Åbo hösten 1908 och i sin berättelse för följande år (D XXIV 65 nr 346 – 15.7.1910). Verksamheten varierade givetvis från ort till ort och från år till år. I Årsberättelsen 1907 (s. 90) konstaterades att gillena i allmänhet fört en tynande tillvaro och framlades synpunkter och önskemål. Ett par år senare fick verksamheten ett liknande omdöme (Årsberättelse 1909 s. 162), trots bidrag för nya ändamål (A I 104 s. 126 – St § 4/27.5.1909). En grundförutsättning för att gillena skulle erhålla understöd av statsmedel var att de tillställde sällskapet årsberättelser upptagande av sällskapet angivna punkter (B I 36 s. 81 – nr 1803/28.12.1910). Då sällskapets årsböcker för tiden kort före och efter sekelskiftet är ovanligt digra – någon gång över 400 sidor – samt försedda med detaljerade innehållsförteckningar, vore det obefogat att i detta häfte gå närmare in på den i böckerna skildrade verksamheten. Världskriget medförde begränsningar i rörelsefriheten i sällskapets distrikt och hämmade på många sätt verksamheten. Vid periodens utgång fanns lantmanna- eller lantmanna- och fiskargillen i alla socknar i distriktet utom i Lemland. Där verkade likväl ett fiskargille sedan hösten 1909. Följande översikt ger uppgifter om gillenas tillkomst i sällskapets distrikt sådant det gestaltats per 1.1.1906. Lg. avser lantmannagille, lf. lantmannaförening och lfg. lantmanna- och fiskargille. Rena fiskargillen har inte beaktats i översikten. 209
Stiftelseår Gillets namn Hänvisning till viktigare källor 1895 Kimito lg. Ordf. Wredes anhållan 20.4.1896 om bidrag för utställning D XXIV 44 nr 131. Årsberättelse 1907 s. 92 1900 Pargas lg. Handlingar 1900 s. 56 D XXIV 64 nr 515 = stadgar. A I 104 s. 178 stadgeändringar 1902 Houtskärs lg. Mötesprotokoll 13.3.1902 i D XXIV 51. Stadgeförslag A I 97 s. 85 och 115 1902 Nagu lg. Fogelbergs brev 27.9.1900 i D XXIV 48 nr 383 -okt. Ordf. Schaumans brev 13.4.1902 i D XXIV 51 nr 343, A I 97 s. 89 1906 Korpo lg. Ordf. Eklunds brev 9.2 och 12.4.1906 i D XXIV 59 nr 52 och 175 Om verksamhetsberättelse i A I 102 s. 53, D XXIV 60 nr 499 1907 Brändö lg. Ansökan om anslag A I 102 s. 106 Gillets brev 16.4.1907 i D XXIV 60 nr 175 1907 Kumlinge lfg. Årsberättelse 1907 s. 88 Stadgar godkända A I 102 s. 167 Gillets brev 28.10.1907 i D XXIV 60 nr 334 1907 Iniö lfg. Årsberättelse 1907 s. 88 Stadgar godkända A I 102 s. 175 1908 Finströms lfg. Anhållan om medlemskap 28.11.1908 i D XXIV 62 nr 466 Stadgar godkända A I 103 s. 214 1908 Vestanfjärds lf. Stadgar insända A I 103 s. 70 1908 Hitis lfg. Stadgar godkända A I 103 s. 161 Verksamhetsprogram 6.6.1908 i D XXIV 62 nr 284 1908 Korpo-Norrskata lfg. Stadgar insända 28.3.1908 och ansökan om anslag A I 103 s. 136, D XXIV 61 nr 141 1908 Sottunga lfg. Stadgar godkända A I 103 s. 177 Mötesprotokoll 24.5.1908 i D XXIV 62 nr 313 – 22.8 1908 Vårdö lfg. Stadgar godkända A I 103 s. 197 Mötesprotokoll 16.8.1908 i D XXIV 62 nr 396 – 17.10 1909 Sunds lg. Stadgar godkända A I 104 s. 125 Verksamhetsprogram 1909 i D XXIV 63 nr 172 – 27.5 1909 Föglö lfg. Stadgar godkända A I 104 s. 125, D XXIV 63 nr 158 – 27.5 210 210
Page 2:
FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS AR
Page 5 and 6:
Redigering: Johanna Mara Pärmbild:
Page 8:
Till läsaren I den här föreligga
Page 12 and 13:
Innehållsförteckning FÖRORD ....
Page 14:
7.8.3 Skolorna på Åvik och på Le
Page 18 and 19:
1 Den svenska tiden 1.1 Diskussion
Page 20 and 21:
1.2 Impulser utifrån I Sverige fan
Page 22 and 23:
Tengströms memorial och de tre sva
Page 24 and 25:
hans egna arbetare, utan också sko
Page 26 and 27:
Då det anonyma svaret inlämnades
Page 28 and 29:
Utanför ramen för detta häfte fa
Page 30 and 31:
delen av 1830-talet nämner han i e
Page 32 and 33:
3.3 Sällskapets initiativ och KMt:
Page 34 and 35:
agronomiska anstalter i S:t Petersb
Page 36 and 37:
3.6 Eleverna Förordningen av år 1
Page 38 and 39:
3.7 Undervisningen 3.7.1 Utgångsl
Page 40 and 41:
två alldeles skilda klasser. I den
Page 42 and 43:
Samma dag som FU beslöt sända fö
Page 44 and 45:
arbeten, matlagning m.m.”. Gripen
Page 46 and 47:
landssekreteraren Selim Ekbom och t
Page 48 and 49:
fattats om att inrätta ett modellh
Page 50 and 51:
orde Mustiala reorganiseras, sedan
Page 52 and 53:
Innan året 1860 gick ut lät emell
Page 54 and 55:
Schantz förslag om att skolan måt
Page 56 and 57:
torpardagsverken och föreslog att
Page 58 and 59:
(Jordbruk 19 nr 23) och sällskapet
Page 60 and 61:
kritiskt till själva skolformen oc
Page 62 and 63:
Julins förslag gillades. I sällsk
Page 64 and 65:
I sällskapets eget län fanns allt
Page 66 and 67:
november 1886 som i analogi med sko
Page 68 and 69:
5.3.4 Skolan på Haga kungsgård p
Page 70 and 71:
till att skolan låg utanför säll
Page 72 and 73:
Skolan inledde sin verksamhet 20.1.
Page 74 and 75:
anhållan om stadfästelse. Jexp. i
Page 76 and 77:
förelåg redan ett 5.2.1918 datera
Page 78 and 79:
1896 utsedda direktionsmedlemmarna
Page 80 and 81:
uksundervisningen angivna principer
Page 82 and 83:
iföll sällskapet så mycket hellr
Page 84 and 85:
år 1913 gjorde hos Lst. (A I 108 s
Page 86 and 87:
År 1883 förordade sällskapet civ
Page 88:
8.3 Utbildning av mejerister År 18
Page 94:
Innehållsförteckning 1 NÄR SÄLL
Page 98 and 99:
1 När sällskapet var kungligt Red
Page 100 and 101:
första resultat samt anlade synpun
Page 102 and 103:
infördes i Underrättelser (8/1826
Page 104 and 105:
2.2 Böckers egna försök Det för
Page 106 and 107:
frågan en grundlig genomgång (A I
Page 108 and 109:
tunnland borde utväljas för ända
Page 110 and 111:
Sällskapets utlåtande motsvarade
Page 112 and 113:
försöksvis odla bättre grässlag
Page 114 and 115:
6.3 Inspektörer, föreståndare, f
Page 116 and 117:
ifogande av kommitténs protokoll.
Page 118 and 119:
styrelsen ett fastare grepp om verk
Page 120 and 121:
eserveras för humleodling och för
Page 122 and 123:
Katalog över odlingsförsöken på
Page 124 and 125:
inriktas dels på acklimatiseringsf
Page 126 and 127:
Tiden för enskilda sällskaps ager
Page 128 and 129:
hållit vid plenum 26.2.1879. Vid d
Page 132:
FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS AR
Page 135 and 136:
132 2.5.3.3 Omflyttning av jordbruk
Page 137 and 138:
vidare. Alla läsare behöver inte
Page 139 and 140:
uti allt vad till vidare förbättr
Page 141 and 142:
tidigare uppsatserna: ”Jag, som i
Page 143 and 144:
1.3.3 Sällskapet Aurora som Hushå
Page 145 and 146:
1.11.1797 i biskopsgården i Åbo o
Page 147 and 148:
tycks inte ha varit helt entydigt.
Page 149 and 150:
2.4.2 Sällskapets samarbete med kr
Page 151 and 152:
övertygelse ledde författaren til
Page 153 and 154:
Frihet utgör livsprincipen för al
Page 155 and 156:
dom, och ofta inom distriktet känn
Page 157 and 158:
2.5 Rådgivningens medel och metode
Page 159 and 160:
tawalla taitaan polttaa ja Perunois
Page 161 and 162: Viktigast för rådgivningen blev d
Page 163 and 164: Samtidigt vände sig sällskapet ge
Page 165 and 166: De åtta första premierna erlades
Page 167 and 168: gällande ladugårdsskötseln. För
Page 169 and 170: understödas för att kunna skaffa
Page 171 and 172: kulturväxter, nya slags husdjur oc
Page 173 and 174: ”sin övertygelse att Finlands jo
Page 175 and 176: 1/13.4.1821, A III 3 - ÅU § 4/19.
Page 177 and 178: Som nybliven landshövding i Kuopio
Page 179 and 180: visa eleverna på Mustiala ävensom
Page 181 and 182: utsträckning som han väntat sig o
Page 183 and 184: anordnat sådana expositioner. Ett
Page 185: enig om att ett nytt möte borde ut
Page 190 and 191: Innehållsförteckning 3. TIDEN 185
Page 192 and 193: 3. Tiden 1856-1917 3.1 Rådgivninge
Page 194 and 195: Samtidigt som sällskapet hos KMt a
Page 196 and 197: styrelsen, i det följande förkort
Page 198 and 199: diskussionen framhöll sekreteraren
Page 200 and 201: Detta skyndade sig att vidarebeford
Page 202 and 203: Ett kvart sekel senare togs tanken
Page 204 and 205: Medan Hushållningssällskapet för
Page 206 and 207: ningssällskapet redan dragit förs
Page 208 and 209: allestädes utöva ett gagneligt in
Page 210 and 211: förmodades att det fanns ett gille
Page 214 and 215: 1910 Dragsfjärds husbondeförening
Page 216 and 217: Den inflammerade språkfrågan gav
Page 218 and 219: föreningens möte 10.2.1909 samt e
Page 220 and 221: följande åren (Handlingar 1901 s.
Page 222 and 223: Redan i februari 1868 fann sig säl
Page 224 and 225: år 1862. Till allmogen riktades oc
Page 226 and 227: odlingsföretag, grunddikning och
Page 228 and 229: ekvirentens önskemål och sällska
Page 230 and 231: na och förklaringen härtill trodd
Page 232 and 233: över till dagens brännande frågo
Page 234 and 235: ådgivningsarbetet. Hösten 1915 be
Page 236 and 237: förlustig (A I 60 - St § 19/28.10
Page 238 and 239: placering och uppförande, torps an
Page 240 and 241: påtaga sig yttermera kostnader fö
Page 242 and 243: avsikten med sitt besök på orten
Page 244 and 245: Samtidigt som Hagström sades upp b
Page 246 and 247: Gunell hade lätt att formulera sig
Page 248 and 249: hade sällskapet redan bett den bli
Page 250 and 251: förslaget om en industriexposition
Page 252 and 253: 3.4.3.3 Sällskapets plena som lant
Page 254 and 255: de förevisas i verksamhet. Det som
Page 256 and 257: utomlands (Cygnaeus s. 447). Själv
Page 258 and 259: ymde 3 eller 5 lispund (Handlingar
Page 260 and 261: med statsmedel. Sålunda tilldelade
Page 262 and 263:
protokollen eller i mapparna i seri
Page 264 and 265:
exteriörbedömning skulle utpeka d
Page 266 and 267:
att allmogen i sitt utvecklande av
Page 268 and 269:
82 och 102, B I 30 s. 109 och 127,
Page 270 and 271:
land 51 jordbrukare (Handlingar 187
show all

Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?