Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

hållit vid plenum 26.2.1879. Vid det i Åbo 1881 anordnade åttonde lantbruksmötet
utställdes både Cooleys gräddsättningsapparat och de Lavals separator
samt demonstrerades ett mejeri i arbete, men någon jämförande provningsberättelse
lät sällskapet inte utarbeta.
8.3.3 Lemströms frostfacklor
Sommaren 1885 anmodades sällskapet att på 4–5 orter utföra försök med en
förbättrad version av professor Selim Lemströms frostfacklor (A I 80 s. 202 och
251 – St § 5/26.6 -bil. och § 2/26.10.1885, D I 7 s. 72 -bil.). Sällskapet vände sig
till sex enskilda jordbrukare (Kopieboken s. 281 – 26.6.1885), men försöken
uppsköts till följande år. Då tog ”Föreningen för spridande av kunskap om
frostfacklor” kontakt och sällskapet skrev åter till försöksvärdarna (A I 81 s. 64 –
St § 17/2.4.1886, Kopieboken s. 417 – 30.11). Kort efter utgången av år 1886
framlade Rönnbäck ett utförligt sammandrag av erfarenheterna från fem försöksplatser
(A I 82 s. 58 – St § 6/18.2.1887 -bil.) och ett motsvarande besked avgick
till Jexp. (B I 33 nr 128/1887) samt relaterades i Handlingar (1886 s. 61).
Avsikten var att försöken skulle upprepas följande år, men det stannade vid
iakttagelser (Handlingar 1887 s. 80). Från Loimaa sände A. Wirzenius en
20.12.1887 daterad utförlig berättelse (D XXIV 35).
Ett par år senare fick sällskapet från det danska lantbrukssällskapet en förfrågan
om erfarenheter av nattfroster och om möjligheterna att skydda sig mot deras
skadeverkningar. Sällskapet svarade att Lemströms frostfacklor erbjudit en metod
varav man i början väntat sig större resultat än vad erfarenheterna visat att de
kunde medföra (A I 84 s. 42 – St § 5/22.1.1889 -bil., Handlingar 1889 s. 86).
8.3.4 Mattssons kastmaskin och sädessorterare
Våren 1889 vände sig förre lanthushållaren Carl Johan Mattsson från Skofat i
Korpo till några av sällskapets styrelsemedlemmar i Åbo och visade dem en
modell i liten skala av en av honom konstruerad kastmaskin och sädessorterare.
Styrelsen blev intresserad och beställde en maskin för att underkastas provning (A
I 84 s. 115 – St § 25/5.6.1889) och M. von Haartman erbjöd sig att i Mattssons
närvaro verkställa provningen på Tuorla (A I 84 s. 176 – St § 14/28.11.1889).
Provningsberättelsen blev positiv och Rönnbäck föreslog komparativa försök med
andra för samma ändamål använda maskiner (A I 84 s. 183 – St § 6/27.12.1889 -
bil., Handlingar 1889 s. 99). Nu erbjöd sig W. af Heurlin på Qvidja som
försöksvärd (A I 85 s. 142 – St § 23/22.7.1890). Också nu blev provningsberättelsen
positiv för Mattssons maskin (A I 86 s. 128 – St § 20/27.4.1891 -bil.)
och sällskapet fann det bäst att maskinens vidare utvecklande och saluförande
övertogs av redskapshandlare P. Sidorow i Helsingfors (A I 86 s. 143 och 163 – St
§ 9/2.6 och § 19/26.6.1891, Handlingar 1891 s. 50).
8.3.5 Sidéns hästskyddare
År 1890 bad veterinären L. Fabritius att sällskapet skulle underkasta Sidéns
patenterade hästskyddare provning (A I 85 s. 148 – St § 7/28.8.1890 -bil.). Häst-
125