Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

ningssällskapet redan dragit försorg om föredrag och med att det var omotiverat
att bevilja statsunderstöd åt ett sällskap som redan åtnjöt direkt statsanslag (A I 88
s. 42 – St § 4/13.2.1893, Kopieboken s. 573). – Samma år besökte Rönnbäck det
nya sällskapets utställning i Nådendal och rapporterade om sina intryck (A I 88 s.
115 – St § 20/29.8.1893).
När Jexp. år 1898 indelade landet i 13 distrikt för statsunderstödd verksamhet
för lantbrukets förkovran bereddes intet rum för ett småbrukarsällskap i Egentliga
Finland (D I 9 s. 11). Ännu våren 1900 beviljade Hushållningssällskapet småbrukarsällskapet
ett understöd, men meddelade samtidigt att anslagen framgent
skulle ges direkt till gillena (A I 95 s. 89 – St § 8/28.5.1900, Kopieboken s. 378).
Hösten 1903 fick Hushållningssällskapet av Lst. på remiss småbrukarsällskapets
framställning om direkt statsunderstöd och avgav ett detaljerat utlåtande för att
påvisa det obefogade i framställningen (A I 98 s. 163 och 173 – St § 2/14.9 och §
15/6.10.1903, B I 35 s. 351). I sitt beslut om statsanslagens fördelning för åren
1904 –1905 tilldelade Jexp. likväl småbrukarsällskapet ett mindre anslag (D I 10
s. 70).
Lounais-Suomen Maanviljelysseura
Avgörande för Hushållningssällskapets ställning och framtid blev att området för
dess med stöd av statsmedel bedrivna verksamhet per 1.1.1906 överhetligt
kringskars på språklig grund. Sällskapet hade bemödat sig om att på enahanda
grunder utöva rådgivning på finska och svenska. Dess folkskrifter utgavs på båda
språken och för åren 1884–1905 utkom också dess årsböcker även på finska (A I
79 s. 232 – St § 8/1.8.1884). I stadgarna fanns inga bestämmelser om språket. Ju
bredare lager som rycktes med i organisationsarbetet, desto besvärligare blev
emellertid språkfrågan.
Hösten 1905 beslöt Jexp. (D I 10 s. 104) att ändra landets indelning i distrikt
för lantbrukssällskapens statsstödda verksamhet. Hushållningssällskapets distrikt
inskränktes till att omfatta Kimito, Dragsfjärd, Vestanfjärd, Finby, Hitis, Pargas,
Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö och Åland, dock så att den finska befolkningen här
hade rätt att bilda egna gillen och ansluta sig till finska sällskap. Härmed avsågs
närmast Lounais-Suomen Maanviljelysseura, vars område skulle omfatta återstoden
av Hushållningssällskapets tidigare distrikt, utökat med Loimijoki och
Metsämaa kommuner från Satakunta lantbrukssällskaps distrikt.
Hushållningssällskapets arkiv har föga att berätta om hur Lounais-Suomen
Maanviljelysseura föddes. Detta sällskap hade fått sina stadgar fastställda av
guvernören 25.1.1905 och skyndat sig att anhålla om statsanslag. Jexp. anmodade
Lst. att inkomma med en utredning om arbetsfördelningen inom Åbo och
Björneborgs län sällskapen emellan. För den skull ägde Lst. införskaffa utlåtanden
av Hushållningssällskapet, Varsinais-Suomen pienten maanviljelijäin seura,
Ålands lantmannaförening och Satakunta lantbrukssällskap (D I 10 s .94).
Innan Hushållningssällskapet uttalade sig tog det kontakt med de två sistnämnda
(A I 100 s. 126 och 159 – St § 4/14.6 och § 15/3.8.1905). Vidare bad
sällskapet de finska lantmannagillena i distriktet uttala sig (A I 100 s. 170 – St §
17/23.8.1905, Kopieboken s. 470). De flesta gillen tog i hovsam form ställning för
en anslutning till Lounais-Suomen Maanviljelysseura (D XXIV 57). Hushållningssällskapets
styrelsen ansåg emellertid att ett nytt sällskap för sydvästra Finland
inte var av behovet påkallat. Om ett sådant likväl skulle sanktioneras borde
gränsen mellan de två sällskapen inte följa språkgränsen utan Aura å och Hushåll-
203