Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

inlämnad framställning innefattande förslag om en skola för blivande bönder. I en
3.2.1827 daterad skrivelse (D II 3 s. 21) hade generalguvernören infordrat
sällskapets utlåtande om ett projekt till åkerbrukets förbättrande i Finland. Projektet
hade uppgjorts av en i Walinka nära S:t Petersburg bosatt Friedrich Bahl, som
bland annat erbjudit sig att grunda en åkerbruksskola med två till tre års
utbildning. Ärendet gick till ÅU (A I 22 s. 20 och 86 – P § 2/2.3 och ÅU §
1/22.2.1827), som ansåg att framställningen vittnade om dålig kännedom om det
land den gällde.
Uppenbarligen hade Bahl utgått från förhållandena i det efterblivna Viborgs
län. ”Men att ... en åkerbruksskola vore det mest verksamma medel att avhjälpa
detta, därpå tvivlar sällskapet mycket. Sådana inrättningar äro alltid kostsamma
och göra efter sällskapets övertygelse först då full nytta när kulturen redan är så
långt kommen att fråga kan bliva om att upphjälpa åkerbruket till sin högsta
fullkomlighet, och de som i skolan intagas hava dels de förberedande kunskaper
att de kunna fatta, om ej en vetenskaplig åtminstone en systematisk framställning
av ämnet, dels en inre hug, omtänksamhet och industri, att man kan hoppas det de
skola försöka att realisera de vid skolan erhållna lärdomar. Likasom fallet varit
med det övriga Finland tror sällskapet de bästa skolor för allmogen vore den
föresyn hon på ståndspersoners egendomar får av förbättrade odlingsmetoder,
bättre redskap m.m.”
Detta ÅU:s utlåtande är av Böckers hand. Det omfattades i sak av sällskapet,
som likväl var angeläget om att undvika stötande formuleringar. Därom vittnar de
tre koncepten till det av generalguvernören inbegärda utlåtandet (B I 13 s. 106). I
ett av dem antyds önskemålet om en åkerbruksskola ”i den trakt av Finland där
jordbruket för det närvarande är längst avancerat”.
När 1830-talet går in börjar tankarna på ett lantbruksinstitut med uppgift att
utbilda arbets- och driftsledare för det större jordbruket ta allt fastare form. År
1830 framhöll Böcker med gillande ett yrkande av en anonym författare till en
prisskrift om förebyggande av missväxternas följder. Yrkandet gällde ”en praktisk
läroanstalt till anställande av försök och bildande av förvaltare, inspektorer och
gårdsfogdar.” Som ett motiv hade författaren påpekat ”att grundliga kännare av
lanthushållningen, blott de kunna någorlunda ryska, såsom förvaltare i Ryssland
kunna påräkna otroligt goda villkor”. Prisskriften finns inte i behåll, endast
Böckers utlåtande (A I 25 s. 82 b – BU § 1/27.9.1830 -bil.).
Böcker hade inte fått realisera sina planer på att själv utbilda driftsledare. Han
hade kommit på obestånd och nödgats till sällskapet avträda sin egendom Tainus i
Österbotten. År 1832 föreslog G.R. Finckenberg (BS 5 s. 10) att sällskapet skulle
behålla Tainus och utveckla gården till ett lantbruksinstitut, varmed han närmast
torde ha avsett en försöksanstalt med lantbrukselever. Liknande tankar återkommer
i en 1.2.1832 inlämnad anonym prisskrift (D VI 3 s. 150 och 167 b),
också den om förebyggande av missväxternas följder. Den avslutas med förslaget
att sällskapet i stället för de Ahlmanska sockenskolorna skulle på en lantegendom
eller kungsgård anlägga ett lantbruksinstitut, till vilket som elever skulle antagas
bondgossar från olika håll i landet. Sedan de i teori och praktik bibragts allt ”som
för en god lanthushållare anses för nödigt och nyttigt att veta och kunna skulle de
såsom lärare i lanthushållningen utsändas, åtminstone en till varje socken”.
När Böcker frånträtt sekreterarposten blev han redaktör för Åbo Tidning. Från
denna tid finns bland hans papper (BS 11) ett utkast till ”Några reflexioner i
anledning av vårt blivande lantbruksinstitut”. I dessa anteckningar från senare
26